Kansanvalta.fi

Ett parti grundas för att driva sina medlemmars och anhängares intressen, ideologi och värderingar. I det avseendet liknar partiet vilken som helst samhällelig rörelse eller organisation. Även en medborgarrörelse kan utvecklas till ett parti och börja tävla om väljarnas röster i val.

Partierna är demokratiernas starkaste aktörer. Inga andra medborgarsammanslutningar kan mäta sin politiska makt mot deras. Den moderna demokratin behöver partier (se partiernas uppgifter) eftersom partierna organiserar och utformar det politiska livet. 

Partiet skiljer sig från andra grupperingar och folkrörelser eftersom

• partiet eftersträvar statlig makt
• partiet måste ta ställning till olika samhällsfrågor.

Strävan efter statlig makt innebär att partiet försöker få så många platser som möjligt i parlamentet. I Finland tävlar partierna alltså om platser i riksdagen.

Då partierna uppnått platser i riksdagen strävar de efter en plats i regeringen, som är landets viktigaste verkställande organ. I ett parlamentariskt system som Finland är statsministern den politiska verksamhetens mittpunkt.

Partierna måste ta ställning till många olika frågor

För att få röster i val måste partierna i allmänhet skapa en helhet av en brokig mängd frågor. För att få så många anhängare som möjligt måste de ta ställning till olika ärenden såsom pensionsskydd, sysselsättningspolitik, skolornas läroplaner och offentlig hälsovård.

Medborgarorganisationer och -rörelser kan koncentrera sig på att driva endast en eller några frågor. En hel folkrörelse kan uppstå kring skyddet av flygekorrar, men för ett parti räcker det inte.

Partierna måste ha en helhetssyn på samhället. De kan inte fästa sig vid enstaka ärenden utan måste bedriva politik på bred front. Stödet för enfrågepartier varar i allmänhet inte länge ifall de inte lyckas omvandla sig till ett allmänt parti.

Ideologierna svåra att urskilja i dag

De finska partierna härstammar från 1800-talet. Finlands partisammansättning har varit i stort oförändrad de senaste decennierna.

Partierna har traditionellt uppstått kring en viss tanke eller ideologi, till exempel arbetarrörelsens ideologi eller liberalismen. Under årtiondenas lopp har både samhället och partiernas målsättningar förändrats. De samhälleliga frågorna har övergått från stora principiella frågor till en mer splittrad kamp om olika människors och yrkesgruppers intressen.

Ideologin i politiken har inte försvunnit helt, men den har ändrat form. Medborgarna har ofta svårt att skilja partierna från varandra, ”eftersom de alla verkar vara lika”. Enligt elaka tungor har partierna blivit organisationer som kämpar om makt och saknar ädlare syften än att vinna nästa val. Partipolitiken lider även av andra problem (se partiernas problem).

Mer på Demokrati.fi:
Demokrati eller aktivism?

Mer på webben:
Partihistoria [Vaalit.fi]
Partilag [Finlex.fi]

Uppdaterad 1.8.2006