Kansanvalta.fi

Den nya lagstiftningen strävar efter att göra det lättare för medborgarna att verka i förtroendeuppdrag.

Att verka som kommunal förtroendevald, fullmäktig, vicefullmäktig, i kommunalstyrelsen, nämnder eller andra kommunala organ är ett värdefullt arbete. Den förtroendevaldas uppgift är att fatta beslut som gynnar alla invånare och framförallt att representera invånarna.

De förtroendevalda sköter sina uppgifter frivilligt och på sin fritid. Ibland anses frivilligheten vara ett problem. Eftersom kommunens funktioner har utvidgats så mycket de senaste åren skulle aktivt deltagande i förtroendeuppdrag nästan kräva heltidsarbete. För många är det faktiskt så gott som omöjligt att passa ihop sitt eget arbete med ett förtroendeuppdrag.

Övriga länder före Finland

I många länder har man på olika sätt försökt underlätta skötandet av förtroendeuppdrag eller politiska ledaruppdrag. Man har gjort det till exempel genom att låta förtroendevalda sköta sitt uppdrag som huvudsyssla, genom att stöda fullmäktigegrupper eller genom att betona den politiska ledningens ställning genom lagstiftning. Även i Finland försöker man nu på lagstiftningsväg förbättra förutsättningarna att sköta förtroendeuppdrag.

Riksdagen behandlar som bäst en ändring av kommunallagen (RP 8/2006) som föreslår en förbättring av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar och möjliggör den s.k. borgmästarmodellen.

Om riksdagen godkänner propositionen får kommunala förtroendemän nya rättigheter: de får möjlighet till oavlönad ledighet från sitt förvärvsarbete för att kunna sköta sitt förtroendeuppdrag. Då skulle också kommunen kunna stöda fullmäktigegruppers verksamhet och i stället för kommundirektörer utse en politisk ledare, en borgmästare.

Förtroendemän behöver tid

Eftersom det är en slags medborgarplikt att sköta ett förtroendeuppdrag är det viktigt att förtroendemännen har tillräckligt med tid för sitt arbete. Enligt lagförslaget skulle arbetsgivaren vara förpliktad att ge en arbetstagare oavlönad ledighet för att sköta ett förtroendeuppdrag. Arbetstagaren skulle kunna nekas denna rätt till ledighet endast på grund av förhinder som anknyter till arbetet.

Till förtroendeuppdrag hör bl.a. att delta i olika möten samt andra uppgifter som kommunen förordnar.

I den nuvarande kommunallagen finns ingen definition av fullmäktigegrupper även om grupperna i praktiken är en väsentlig del av den kommunala förtroendeverksamheten. I lagförslaget ingår en definition av fullmäktigegrupper, som också kan bestå av bara en ledamot.

Enligt förslaget skulle kommunen dessutom kunna stöda fullmäktigegruppernas interna verksamhet och verksamhet som syftar till att främja invånarnas möjligheter att påverka. Kommunen kunde bl.a. tillhandahålla stöd för utbildning, lokaler för grupperna, sekreterarhjälp, dataförbindelser och apparater. Grunderna för beviljande av stöd skulle vara de samma för alla fullmäktigegrupper.

Borgmästare som kommunledare

Genom att göra det möjligt att utse borgmästare strävar man efter att förbättra den politiska styrningen av kommunerna. Borgmästaren skulle vara förtroendevald och ersätta kommundirektören.

Enligt lagförslaget skulle fullmäktige utse borgmästaren, som ändå inte själv behöver vara medlem av fullmäktige. Utöver borgmästare skulle man även kunna utse biträdande borgmästare för att leda kommunens verksamhet.

Kommunerna kan också stöda de förtroendevaldas verksamhet på andra sätt. Till exempel har man i Åbo under den pågående fullmäktigeperioden haft en ordförande för kommunstyrelsen som är heltidsanställd och därför kan avstå från sitt förvärvsarbete under ordförandeskapet.

Kommunen kan inom ramen för sin ekonomi erbjuda förtroendemännen dataförbindelser och sammanträdeslokaler. Dessutom betalas förtroendemän ett arvode som varierar mellan olika kommuner.

Man hoppas att den nya lagen skulle göra det möjligt för förtroendemännen att sköta sina uppdrag bättre än tidigare. Syftet med lagreformen är att trygga de grundläggande förutsättningarna för att sköta förtroendeuppdrag.

Reformen har beretts inom inrikesministeriets projekt för utveckling av den kommunala demokratin, som är en del av politikprogrammet för medborgarinflytande.

Uppdaterad 18.8.2006