| Utskotten | Grafisk version |
Plenum är riksdagsarbetets synligaste del. Arbetet i utskotten är mindre synligt, men mycket viktigt. Så gott som alla beslut i riksdagen fattas på basis av betänkanden som bereds i utskotten.
Riksdagen har 14 ständiga specialutskott. Deras uppgift är att bereda bl.a. regeringspropositioner, lagmotioner, berättelser samt statsrådets redogörelser för behandling i plenum. Utskotten har även till uppgift att på begäran ge utlåtanden.
Utskottsbehandlingen börjar vanligtvis så fort som möjligt efter att ärendet har remitterats till utskottet av plenum. I utskottet tas ärendet först upp till beredning och sedan till avgörande behandling. Beredningen inleds med att man hör sakkunniga. Som sakkunniga anlitas forskare, representanter för olika medborgarorganisationer eller för näringslivet, tjänstemän osv.
Därefter följer en allmän debatt, där utskottet preliminärt beslutar om detaljer. Då går man igenom till exempel en lagmotion paragraf för paragraf. Utskottets sekreterare utarbetar ett förslag till betänkande och sedan inleds den avgörande behandlingen.
Om utskottet varit oenigt om ärendet och röstat om ställningstaganden, kan de som förlorat omröstningen bifoga en motiverad reservation till betänkandet. Då utskottsbetänkandet färdigställts behandlas ärendet i plenum. Ordföranden för det utskott som utarbetat betänkandet har alltid rätt till det första anförandet.
Mer på webben:
Så här arbetar utskotten [Riksdagen]
Uppdaterad 12.12.2006