Kansanvalta.fi

Att fatta beslut är att välja mellan olika alternativ. Nya trafikljus, arméns anskaffning av nya stridsflygplan och jordbruksstödet är alla resultat av politiska beslut. Beslut om dessa saker fattas av demokratiskt valda politiska beslutsfattare.

Riksdagsledamöter, kommunfullmäktige och europaparlamentariker beslutar om de flesta samhälleliga sakfrågor. De har därmed ansvar för sina beslut. I val utvärderar medborgarna hur bra representanterna lyckats med besluten.

Beslutsfattarna är verksamma på olika politiska arenor. Arenan kan vara till exempel kommunfullmäktige, riksdagens plenum eller EU:s toppmöte.

Det demokratiska beslutsfattandets principer

Myndigheternas beslut uppstår inte i ett tomrum. Beslutsfattandet är en formell process med flera olika skeden. Utkast till beslut planeras, bereds och omarbetas innan man röstar om de egentliga beslutsförslagen.

Tjänstemannaberedningen är en central del av den moderna beslutsprocessen. Största delen av lagberedningen i Finland inleds på ministeriernas tjänstemäns eget initiativ då de märker att lagstiftningen är föråldrad, bristfällig eller motstridig. Tjänstemännen har ett stort ansvar för lagstiftningens utveckling och kvalitet.

Beslutsfattandet och beslutens innehåll måste vara lagenliga. Det offentliga beslutsfattandet styrs av lagar, förordningar och praxis. Syftet med formaliteten och föreskrifterna är att göra beslutsprocessen förutsägbar. Medborgarna skall kunna lita på att besluten blir till enligt vissa regler och inte godtyckligt.

I en demokrati är beslutsfattandet utspritt, till exempel kan kommunala beslutsfattare endast besluta om den egna kommunens angelägenheter. I Finland och i andra nordiska länder har autonoma enheter, exempelvis kommuner, haft en speciellt stark ställning.

Beslutsfattandet och motiven för besluten är offentliga. Medborgarna måste få veta om vilka frågor man beslutar och när det sker. Beslutsfattarna måste motivera sina beslut för medborgarna. Till demokratin hör att man öppet får utvärdera beslut som fattats. Det är tillåtet att kritisera dåliga beslut.

Förhållandet mellan medborgare och beslutsfattare

Vilken roll borde medborgarna ha i det offentliga beslutsfattandet? Det finns inte ett rätt svar. Det handlar om beslutsfattandets metoder och värderingar. I Finland har man betonat den sakkunniga representativa demokratin, inte medborgarnas direkta deltagande.

Alla medborgare vill inte ha en aktiv roll i beslutsprocessen. För många innebär bra demokrati att skickliga beslutsfattare sköter politiken ansvarsfullt och att medborgarna utvärderar politikens resultat i val. Andra vill endast påverka vissa ärenden som är viktiga för dem, inte ta ställning till alla politiska frågor.

Det handlar också om hur makten skall fördelas. Beslutsfattare inom politiken och förvaltningen vill inte nödvändigtvis dela sin makt med medborgarna. I kommunerna ansvarar fullmäktige för att kommuninvånarna faktiskt har möjligheter att delta. Mellan kommunerna finns det ändå skillnader i hur väl man beaktat detta.

Ju högre upp i beslutsprocessen man kommer och ju större frågor det handlar om, desto svårare är det för vanliga medborgare att påverka besluten. I kommunerna kan man ordna paneldiskussioner eller andra tillställningar där invånarna och beslutsfattarna diskuterar med varandra. Lokala frågor har ofta ”mänskliga proportioner”, dvs. de har en tydlig anknytning till vardagen.

På statlig nivå eller EU-nivå handlar besluten ofta om så komplicerade och abstrakta helheter att medborgarna har svårt att fullt begripa dem. Därför måste beslutsfattare som utsetts genom val se till att de verkligen representerar sina väljare.

Världspolitiken är för det mesta mellanstatlig politik som medborgare svårt kan påverka, även om det inte är omöjligt.

Mer i Demokrati.fi:
Att delta i beslutsfattandet
Vad är politiskt deltagande?

Mer på webben:

Universitetets webb-lärobok
Det offentliga Finlands verksamhet [Suomi.fi]
Riksdagens webbsidor
Kommunerna.net [Finlands Kommunförbund]

Uppdaterad 8.3.2007