Kansanvalta.fi

Finland är ett mångkulturellt samhälle, men följer endast ett rättssystem. Rättssystemet är den helhet som består av de gällande rättsnormerna, dvs. samhällets spelregler.

Rättssystemet består av grundlagen, andra lagar som riksdagen stiftat samt normer av lägre rang, t.ex. förordningar som utfärdats av presidenten, statsrådet eller ministerierna.

Finlands grundlag sammanfattar den finska demokratins viktigaste regler och värderingar. Individens ställning skyddas av grundlagens bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna, som definierar principerna för individens rättigheter och begränsar myndigheternas verksamhet.

Riksdagen stiftar lagar, domstolarna utövar domsrätt

Demokrati bygger på lagstiftning. Lagarna i samhället stiftas av en demokratiskt vald riksdag. Den dömande makten utövas av oberoende domstolar.

Rättsväsendets uppgift är att ge rättsskydd. Rättsskyddet hör till människans grundläggande rättigheter. Till rättsväsendet hör domstolar, åklagare, rättshjälp och utsökning. På rättsväsendets webbplats finns mer information om dessa institutioner.

Att delta och påverka hör till medborgarnas grundläggande rättigheter

I grundlagen tryggas politiska rättigheter. Detaljerade bestämmelser om medborgarnas inflytande finns dessutom i flera andra lagar.

Till exempel talar kommunallagen om kommunal självstyrelse och olika sätt att främja demokratin. Registrerade partiers verksamhet regleras av partilagen, och föreningslagen stöder föreningsfriheten genom noggrannare bestämmelser om föreningsverksamheten. En del lagar behandlar inflytandet direkt, andra indirekt.

Rättsstatsprincipen skyddar mot makthavarnas godtycke

All utövning av offentlig makt skall grunda sig på lag. Denna tanke kallas rättsstatsprincipen.

Till idén om rättsstaten hör legalitetsprincipen. I demokratiska republiker är maktutövningen lagbunden, dvs. begränsad. Motsatsen är styrelsesätt där makthavarna regerar godtyckligt, utan gemensamt överenskomna spelregler.

I en demokrati har ändå folket den högsta politiska makten. 1789 års franska revolution införde idén om lagen som ett uttryck för folkets suveränitet i det europeiska rättsstatstänkandet. Enligt denna idé är folket både subjekt och objekt för maktutövningen. I avsnittet Beslutsfattandet kan du läsa mer om detta.

Genom staten blir den politiska makten juridisk makt. Politisk makt blir offentlig makt som utövas av myndigheter. Den demokratiskt valda riksdagen stiftar lagar som myndigheterna verkställer.

Den offentliga makten är juridisk makt i två avseenden: den baserar sig på den gällande rättsordningen och samtidigt begränsar rättsordningen dess innehåll och styr dess uttrycksformer.

Lagarna verkställer jämlikheten

Lagarna utgör demokratins normer och samhällets principer. En av lagarnas viktigaste uppgifter är att verkställa jämlikheten. Principerna för individens rättigheter och skyldigheter måste föreskrivas genom lag. Individens grundläggande fri- och rättigheter kan begränsas endast genom lag.

Till lagarnas natur hör att de är allmängiltiga och abstrakta. Det betyder att alla medborgare är lika inför lagen.


Mer på webben:
Finlands grundlag [Finlex.fi]
Rättsväsendets webbsidor
Broschyren Klaga hos JO? (pdf-format) [Riksdagens justitieombudsman] 
Lag och rättskydd [Suomi.fi]

Uppdaterad 29.9.2006