Kansanvalta.fi

Enligt grundlagen har varje finländare ”rätt att utan tillstånd anordna sammankomster och att delta i sådana”. I föreningsfriheten ingår rätt att utan tillstånd bilda föreningar, höra till eller inte höra till föreningar och delta i föreningars verksamhet.

Demokratin har många röster

En mångfald av åsikter och värderingar är en oskiljaktig del av demokratin. Demokrati innebär dialog mellan individer, grupper och samhället. Ibland kan människors synpunkter vara långt från varandra, men med demokratins metoder försöker man medla mellan olika åsikter.

Mötes- och föreningsfriheten ger medborgarna en möjlighet att samlas för att diskutera samhällsfrågor som är viktiga för dem och för att driva gemensamma intressen.

Att starta en folkrörelse

Att starta eller vara verksam i en folkrörelse eller en medborgarorganisation är politiskt deltagande. En större grupps röst hörs i regel bättre än den enskilda individens.

De ansvariga är fler och det är lättare att ge gruppen publicitet och verka i dess namn. Förvaltningen och beslutsfattare har lättare att arbeta med folkgrupper som är väl insatta i sin sak, eftersom man vet att de representerar flera människors åsikt.

En medborgarorganisation kan vara verksam utan att bestyrka sina regler och registrera sig i det nationella föreningsregistret. Då är de som fattar besluten personligen ansvariga för föreningen. Det lönar sig ändå att organisera sig på något sätt. Det ger gruppen ett ansikte utåt och därmed bättre möjligheter att uttala sig.

Lobbyister vill påverka besluten

Medborgarorganisationer och folkrörelser fungerar ofta som lobbyister. Det betyder att medborgarna utövar påtryckning för att få politiker att fatta beslut som upplevs rättvisa.

I sådana fall deltar en fritt organiserad medborgargrupp direkt i samhällsdebatten och i det offentliga beslutsfattandet.

Påtryckningsgruppen kan vara till exempel en föräldragrupp som engagerar sig i debatten om de kommunala skolornas framtid. Att starta en folkrörelse kring någon aktuell fråga är ett snabbt och ofta effektivt sätt att samla likasinnade människor.

Partier strävar efter att vara bestående beslutsfattare

Att delta i partiverksamhet öppnar dörrar till direkt politiskt beslutsfattande. Partiverksamheten är, trots all kritik, fortfarande bland de mest effektiva sätten att på bred front påverka samhällets förändring. Inom partierna råder pluralism och man diskuterar ständigt olika synpunkter.

Att grunda ett parti är ett sätt att organisera sig politiskt och att delta i allmänna val. De som grundar ett parti strävar efter en bestående roll i beslutsfattandet och vill inte endast påverka makthavarna. I Finland regleras partiverksamheten av partilagen. Ett officiellt parti som deltar i val måste vara inskrivet i partiregistret.

Folkrörelser för samhället framåt

Medborgarnas fria verksamhet har åstadkommit många bra förändringar i det finländska samhället. Till exempel har nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och kvinnorörelsen haft en stor roll i att förändra det finska samhället.

Då individer bildar en grupp kan de lättare föra fram frågor som de anser vara viktiga. Ibland kan frågorna vara sådana som allmänheten inte tidigare ansett vara politiska. Till exempel arbetar Sexuellt likaberättigande rf. (Seta) för de sexuella minoriteternas rättigheter i Finland.

Folkrörelserna är vitala och förser ofta samhället med nya idéer. Medborgarorganisationernas verksamhetsmetoder är olika: målen kan vara de samma för organisationer som motsätter sig den rådande ordningen och för sådana som har ett nära samarbete med de makthavande.


Mer på Demokrati.fi:
Det globala medborgarsamhället

Mer på webben:
Föreningslag [Finlex.fi]
Grundande av förening [Patent- och registerstyrelsen]
Grundande av ett parti [Vaalit.fi]

Uppdaterad 23.8.2006