Kansanvalta.fi

Hur deltar finländarna i politiken? I boken Vaalit ja demokratia Suomessa (WSOY) indelar statsvetarna finländarna i fyra grupper beroende på hur de deltar:

• De aktiva deltar i politiken både med traditionella och nya metoder. För dem är gränsen mellan ”korrekt” och ”felaktigt” politiskt deltagande svårbestämd. De aktiva röstar i val och skriver insändare, men deltar även i bojkotter och demonstrationer.
• Traditionalister deltar endast med traditionella metoder, till exempel genom att rösta i val och verka i förtroendeuppdrag.
• Nyaktivisterna koncentrerar sig på icke-traditionella sätt att delta. För dem är politisk konsumtion, petitioner och demonstrationer viktiga.
• De passiva deltar inte i politiken på något sätt. De låter bli att rösta och deltar inte i demonstrationer. Undersökningar visar att unga män är de mest passiva deltagarna i politiken.

Valdeltagandet sjunker, det politiska deltagandet ökar

I Finland och andra västerländska demokratier har valdeltagandet sjunkit under de senaste decennierna. Bara i Nederländerna och Schweiz har det sjunkit mer än i Finland. År 2003 var valdeltagandet i riksdagsvalen endast 70 procent och i kommunalvalen år 2004 knappt 60 procent.

För närvarande deltar omkring två procent av befolkningen aktivt i partiverksamhet, medan motsvarande andel år 1980 var sex procent. Intresset för de politiska organisationerna har avtagit.

Myten om de ungas passivitet stärker sig själv

Man har oroat sig speciellt mycket för ungdomars låga valdeltagande. Undersökningar visar att myten om de ungas passivitet stärker sig själv.

Av dem som är födda på 1970- och 1980-talen är 59 procent positivt inställda till politiskt deltagande, medan endast en dryg tredjedel tror att deras jämnåringar är det. Den allmänna uppfattningen om ungdomarnas passivitet är därmed en myt som de unga själva har tillägnat sig och som påverkar deras beteende.

Nya former av aktivitet

Men det sjunkande valdeltagandet ger inte hela bilden av förändringarna i det politiska deltagandet. Människors vilja och beredskap att delta i politiken genom petitioner, bojkotter och demonstrationer är större än tidigare. Den politiska verksamheten har med andra ord fått nya former.

I undersökningar säger finländarna att de är intresserade av politik. Även finländarnas aktivitet inom föreningar och fackföreningar är i internationell toppklass.

Uppdaterad 16.10.2006