Kansanvalta.fi

Den viktigaste medborgarverksamheten i Finland sker i medborgarorganisationer. Enligt definition är en förening eller organisation en sammanslutning som arbetar för ett gemensamt ändamål, värde eller intresse.

Medborgarorganisationerna är väldigt olika och har mycket olika syften. Speciellt inom social- och hälsovården är medborgarverksamheten oersättlig. Till exempel ordnar många organisationer antidrogkampanjer och erbjuder tjänster inom missbrukarvård.

Finländarna trivs i föreningar

Finländarna har ett aktivt föreningsliv. I förhållande till invånarantalet är föreningarna i Finland väldigt många.

I föreningsregistret finns cirka 120 000 föreningar, varav 70 000 är aktiva. De riksomfattande förbundens andel är omkring 1 000 och kretsorganisationernas cirka 3 000. Resten är lokala föreningar. Det finns omkring 30 000 oregistrerade föreningar.

Föreningarna har totalt 15 miljoner individuella medlemmar, eller tre gånger Finlands invånarantal. Ungefär 75% av finländarna har i något skede av sitt liv varit medlemmar i en förening. 30% är ständigt medlemmar i åtminstone en förening medan 8% hör till mer än fem föreningar.

De finska medborgarorganisationerna kan delas in i följande grupper:

• Idrotts- och motionsföreningar
• Kulturföreningar
• Fritids- och hobbyföreningar
• Social- och hälsoorganisationer
• Ungdoms- och studentorganisationer
• Politiska föreningar
• Fackföreningar
• Näringslivsorganisationer
• Rådgivningsorganisationer
• Religiösa och ideologiska samfund
• Utbildnings-, vetenskaps- och studieorganisationer
• Miljöorganisationer
• Pensionärs- och veteranorganisationer
• Bya- och stadsdelsföreningar
• Försvars- och fredsorganisationer
• Vänskapsföreningar, etniska organisationer och biståndsorganisationer
• Serviceorganisationer

Medborgarorganisationerna stöder och kritiserar beslutsfattandet

En del organisationer stöder statens officiella politik mer eller mindre tydligt, men deltar inte i själva beslutsfattandet eller genomförandet av beslut. Till exempel bildningsorganisationer, nykterhetsföreningar och försvarsorganisationer har ändamål som stöder staten.

Andra medborgarorganisationer förhåller sig öppet kritiska till den officiella politiken eller till samhällets grundläggande strukturer och värderingar. De strävar efter att påverka den allmänna opinionen och de politiska besluten för att ändra på samhällets struktur.

Medborgarorganisationerna fungerar ofta som vakthundar i den samhälleliga diskussionen. De ser till att medborgarens röst blir hörd.

Nya rörelser införde nya värderingar i politiken

På 1960-talet började man tala om nya samhälleliga rörelser. Dessa var och är till exempel fredsrörelsen, miljörörelsen, djurskyddsrörelsen, kvinnorörelsen samt rörelsen för de sexuella minoriteternas rättigheter. De nya rörelserna koncentrerar sig i regel snarare på livskvalitet och andligt eller kulturellt välmående än på materiell eller social utveckling.

I dag verkar den aktivaste ideologiska verksamheten finnas inom medborgarorganisationer och mindre organiserade folkrörelser. De kan koncentrera sig på mycket specifika ärenden.

Medborgaraktiviteten präglas allt mer av en viss dynamik. Människor vill ha ett effektivt och koncentrerat inflytande på de frågor som är viktiga för dem.

Uppdaterad 15.9.2006