Kansanvalta.fi

Samhället är en helhet som består av individer, men det består också av grupper av individer. Till demokratin hör fri samverkan mellan medborgarna. Medborgarsamhället avser dessa relationer och funktioner mellan människor som är ”privata” i motsats till det ”offentliga”, förvaltningen och beslutsmaskineriet.

Medborgarsamhället kan även betraktas som den samhällssektor som står mellan staten och marknaden. Då avser medborgarsamhället frivilligt organiserad mänsklig verksamhet: föreningar, organisationer, klubbar, familjer – alla olika slags grupper, rörelser och samfund.

Medborgarverksamhet är alltså människors aktiva, utåtriktade verksamhet, där man arbetar tillsammans för det allmänna bästa. Med andra ord strävar medborgarverksamheten efter det goda snarare än det nyttiga.

De centrala politiska aktörerna inom medborgarsamhället är 

• medborgarorganisationer och samhälleliga rörelser
• intresseorganisationer
• partier

I medborgarorganisationer och -rörelser samlar sig medborgarna för att driva ett gemensamt intresse och påverka beslutsfattare.

Ekonomiska aktörer strävar efter att främja förutsättningarna för sin näringsgren eller bransch. Fackföreningsrörelserna är samtidigt medborgarorganisationer och intresseorganisationer. I en marknadsekonomi har marknadskrafterna ett stort inflytande på hela samhället.

Partierna fungerar som portvakter mellan medborgarsamhället och staten.

Medborgarsamhället betonar aktivitet och frivillighet

Medborgarsamhällets natur skiljer sig från den offentliga och den privata sektorn. Den offentliga sektorn präglas av makt, auktoritet, legitimitet och demokrati, och den privata sektorn av marknader, konkurrens, vinst, klientskap och konsumtion. För medborgarsamhället är det viktiga däremot:

• spontanitet och aktivitet
• medlemskap och aktörskap
• allmännyttighet och självständighet
• frivillighet och valbarhet
• lekmannaskap och professionalitet
• flexibilitet och oberoende
• gemenskap och lokalitet
• samt etik och solidaritet.

Även medborgarsamhället bedriver politik

Medborgarnas frivillighet och aktivitet härstammar framför allt från viljan att delta och påverka. Intresse för en viss fråga motiverar till verksamhet. Genom att delta har medborgarna möjlighet och förmåga att påverka.

I medborgarsamhället finns ett flertal möjligheter att påverka samhället, i synnerhet inom den politiska verksamheten och inom fackföreningarna. Möjligheten att påverka är också en viktig förutsättning för människornas spontana verksamhet och aktivitet i medborgarsamhället.

Medborgarsamhället kan anpassa sig till människors önskemål, behov och preferenser och till förändringar i det omgivande samhället. Utan officiella krav och officiellt ansvar är det lättare att anpassa sig och ge utrymme för reaktioner.

Medborgarsamhällets funktion styrs inte heller av tunga investeringar eller aktieägarnas resultatkrav. Det finns plats för kreativitet och innovationer. Följaktligen har många funktioner och verksamhetsmodeller uppstått inom medborgarsamhället och senare övertagits av den offentliga sektorn.

Gränsen mellan medborgarsamhället och staten utforskas ständigt

Gränsen mellan medborgarsamhället och staten är flyktig. Från medborgarsamhället, de vanliga människornas liv, ställs det ständigt krav som myndigheterna försöker svara på. Medborgarna vill att staten tar ansvar för hälsovården, säkerheten och välfärden.

Å andra sidan styr staten medborgarsamhället på många sätt. Riksdagen stiftar lagar och förordningar som reglerar människors liv. I allmänhet godkänns det att staten i viss mån styr medborgarnas liv.

Det är viktigt att staten inte tränger sig på alla områden. Medborgarna skulle börja bråka om staten bestämde vilka böcker de får läsa eller hur kvinnor skall klä sig i offentligheten. Enbart villkoren för bygglov eller importbestämmelserna tycker många är överdrivet förmynderi.

I demokratier utforskas gränsen mellan staten och medborgarsamhället ständigt: hur långt och i vilka ärenden får staten göra intrång på medborgarnas privatliv? Hur mycket statlig reglering behöver och önskar människor? Gränsen har flyttats och kommer att flyttas framöver. Kraven på förändring kan vara såväl lokala som globala.


Mer på Demokrati.fi:
Det globala medborgarsamhället
Partier  

Mer i universitetets webb-lärobok (på finska) 

Uppdaterad 27.2.2007