Kansanvalta.fi

En medborgare är en fullvärdig medlem i sin egna politiska miljö, i vanliga fall staten. Med aktivt medborgarskap avses människors samhälleliga verksamhet.

Ordet medborgare låter högtidligt och seriöst. I vardagligt umgänge är det få som kallar sina kompisar ”medborgare”. Men medborgarskap handlar just om att leva med andra människor.

Folk kommer ihåg att de är medborgare åtminstone på nyårsdagen, då republikens president inleder sitt traditionella tal med orden ”kansalaiset, medborgare”. Medborgarskapet får de flesta att tänka på Finland – majoriteten av finländarna är medborgare av den finska staten.

Medborgarskap innebär både att tillhöra och att vara verksam i en gemenskap. Medborgaren är liksom en medlem i ”samhällets lag”. Det innebär både officiell status som medborgare av ett eller flera länder och en roll som medborgare med vissa rättigheter.

Medborgare av flera gemenskaper

Medborgarskapets kärna är tillhörighet i en gemenskap. Gemenskaperna kan vara av olika storlek, utgående från näromgivningen till kommunen, staten och internationella gemenskaper (EU, FN m.m.). Alla gemenskaper har regler som styr det gemensamma livet, metoder för att lösa konflikter och sätt att umgås och fungera tillsammans.

Med begreppet aktivt eller demokratiskt medborgarskap avses verksamhet som medborgare. Ett sätt att se på det aktiva medborgarskapet är att tala om den kunskap samt de värderingar och färdigheter det förutsätter. Det aktiva medborgarskapet uppstår inte av sig självt utan måste tillägnas. Det kräver grundläggande kunskaper och färdigheter. Egentligen lär man sig att delta endast genom att delta.

Rättigheter och skyldigheter

I ett demokratiskt samhälle medför medborgarskapet både rättigheter och skyldigheter. I princip har individen ett slags avtal med staten: både individen och staten har skyldigheter och rättigheter gentemot varandra.

Rättigheterna innefattar bland annat yttrandefrihet, mötesfrihet samt rätt till utbildning, arbete och utkomst.

I gengäld innebär medborgarskapet att individen följer statens lagar, dvs. godkänner samhällets spelregler. Till exempel är varje finsk medborgare skyldig att delta i försvaret av sitt fosterland eller bistå däri såsom lagen föreskriver.

Staten har rätt att begränsa individens verksamhet. Om vi å andra sidan inte godkänner de gällande reglerna kan vi ändra dem genom att delta och påverka – genom att bedriva politik.

I demokratiska länder är rättigheterna och skyldigheterna sammanflätade. Majoriteten anser väl att det snarare är en skyldighet än en rättighet att betala skatt. Ändå används skattemedel för att upprätthålla till exempel hälsovården eller bibliotekstjänsterna.

Den goda medborgarens egenskaper

Demokratiteorierna ställer många krav på medborgarna. Ett gott medborgarskap förknippas med vissa värderingar och tillräckliga kunskaper och färdigheter.

De demokratiska värderingarna omfattar till exempel individens frihet, rättsstaten, jämlikhet och tolerans. Till medborgarskapet hör en personlig relation till grundläggande värderingar såsom frihet, jämställdhet, broderskap, ansvar, rättvisa, rättigheter, regler, lagar, tolerans, identitet, religion, etnicitet och kön.

Kunskaperna består till exempel av kunskap om samhällets spelregler och maktfördelning, om principerna för demokrati och mänskliga rättigheter, till och med kunskap om det egna samhällets historia. 

Färdigheterna har att göra med hur bra medborgaren är på att gestalta verkligheten omkring sig, tänka kritiskt och delta aktivt i det samhälleliga livet om han eller hon så vill. Färdigheter som det aktiva medborgarskapet förutsätter är förmåga att kommunicera, diskutera, leva tillsammans, lösa konflikter utan våld, förhandla, delta i offentlig diskussion, godkänna olikhet samt förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik.

En demokrati kräver med andra ord väldigt mycket av den ideala medborgaren. Det finns knappast någon som ständigt uppfyller alla krav. Å andra sidan har folk redan många av dessa värderingar, kunskaper och färdigheter utan att de kanske märker det. Enligt undersökningar värdesätter finländarna demokratins principer. Folk följer även med det politiska livet och deltar i olika former av samhällelig verksamhet.

Man får ett annat perspektiv på medborgarskapet genom att betrakta icke-demokratiska samhällen. Tyvärr hålls medborgarna i dem ofta avsiktligt oupplysta för att de blint skall följa sina ledare. Det finns fortfarande flera exempel på sådana samhällen i världen – och deras medborgare (undersåtar) verkar inte ha det särskilt bra ställt.

Världsmedborgarnas gemensamma bekymmer

Världsmedborgarskap är ett trendigt begrepp. Man kallar jorden en global by (global village) med problem och utmaningar som gäller hela mänskligheten. Klimatförändringen, sjukdomar som aids eller spridningen av massförstörelsevapen berör alla människor.

Tanken bakom världsmedborgarskapet är att alla människor sitter i samma båt. Det statliga medborgarskapet betonar tillhörigheten i en viss nation. Världsmedborgaren känner tillhörighet med hela mänskligheten.

Uppdaterad 11.8.2006