Kansanvalta.fi

Demokrati betyder bokstavligen folkvälde (gr. demos = folk, kratos = välde). I en demokrati har folket rätt att använda politisk makt och rätt att påverka gemensamma ärenden.

Demokratibegreppet är komplicerat. Ordet demokrati används ibland så oförsiktigt att hela ordet riskerar att mista sin betydelse. Med demokrati avses åtminstone

• en värdering
• ett verkställande av folkets eller majoritetens vilja
• ett samhällsskick
• ett sätt att utse beslutsfattare.

Demokrati är det ”allmänna goda”

I den vidaste bemärkelsen avser demokrati en värdering och syftar på goda saker: individens frihet, medborgarnas politiska rättigheter, yttrandefrihet, tolerans, jämlikhet osv.
Begreppet demokrati rymmer många goda och viktiga värderingar. På motsvarande sätt avser ordet odemokratisk ofta förhållanden som är förkastliga eller bör rättas.

Demokrati förknippas även med folkets eller majoritetens vilja. Demokrati är en process där dessa förnäma mål uppnås.

Forskare använder dessa begrepp varsamt eftersom de visat sig vara sköra och diffusa. Det är ofta omöjligt att entydigt bestämma folkets eller majoritetens vilja. Ju fler alternativ det finns att välja mellan, desto svårare är det att reda ut vad majoriteten egentligen vill.

Som samhällsskick avser demokrati ett system där folket utövar den högsta politiska makten. I praktiken tillämpar man i dag representativ demokrati där den beslutande makten har överförts till representanter som utses genom val.

I det parlamentariska systemet skall regeringen ha den representativa institutionens, dvs. parlamentets förtroende. Parlamentarismen och maktfördelningen kan genomföras på lite olika sätt i olika länder. Många stater kallar sig själva demokratier även om de inte uppfyller de demokratiska normerna.

Demokrati är ett sätt att utse ansvariga ledare

Enligt den västerländska definitionen är demokrati oftast ett sätt att utse politiska beslutsfattare. Demokrati är med andra ord det sätt på vilket folket utser ledare bland sig.
Medborgarna väljer vilka som leder och representerar dem.

Demokratin verkställs i fria val där kandidaterna tävlar om rösterna. Ledare som misslyckats i sitt uppdrag kan bytas ut genom val. Sättet som demokratin genomförs på varierar mellan olika länder och det finns ett flertal demokratiska valsystem.

Demokrati är diskussion

Till demokratin hör en mångfald av åsikter. Människor har inte alltid samma syn på saker, men genom demokratiska metoder försöker de få till stånd gemensamma beslut. Alla bör ha lika rättigheter att delta i beslutsfattandet.

De forna grekerna ansåg att man först efter öppen diskussion kunde fatta goda beslut. Vem som helst fick dock inte diskutera. Under antiken gällde de politiska rättigheterna endast fria män.

Diskussionen är lika väsentlig i den moderna demokratin. Demokrati innebär dialog mellan individer och grupper i samhället.

Även om man i demokratin tillämpar majoritetsprincipen kan äkta demokrati inte innebära majoritetens diktatur. Att beakta minoriteters och specialgruppers åsikter samt att värna om deras rättigheter är en del av demokratin. Minoriteternas faktiska rättigheter är ett bra mått på hur väl demokratin fungerar. En av det proportionella valsystemets goda sidor anses vara att även minoriteternas röst blir hörd i beslutsfattandet.

Man kan inte bryta mot demokratins principer, såsom medborgarnas grundläggande rättigheter, enbart med majoritetens stöd. På motsvarande sätt får inte minoriteterna heller lamslå hela beslutsprocessen.

De som är högljuddast har inte alltid rätt. I en demokrati har även ”de stilla i landet” en möjlighet att påverka, till exempel genom val.

Hur känner man igen demokrati?

Vad är och vad är inte demokrati? En demokrati har följande viktiga egenskaper

• fria, ärliga val
• en ansvarig regering
• grundläggande rättigheter för medborgarna
• ett demokratiskt medborgarsamhälle

Genom fria, ärliga val utses beslutsfattare. Regeringen och de övriga beslutsfattarna har politiskt ansvar för sina beslut. Regeringens makt regleras genom lagstiftning.

Medborgarna tryggas grundläggande rättigheter som bl.a. ger dem möjlighet att delta i och påverka beslutsfattandet. I det vitala och autonoma medborgarsamhället samarbetar medborgarna för att uppnå olika mål.

Det hör till det demokratiska medborgarsamhället att även medborgarnas organisationer och föreningar fungerar enligt demokratiska principer.

Suomen poliittinen järjestelmä - verkkokirja

Uppdaterad 4.8.2006