Kansanvalta.fi

Vi vet både mycket och lite om den finska demokratins förutsättningar och kvalitet. När det gäller att trygga demokratins grundförutsättningar hör Finland till de främsta länderna i världen.

Vi är medvetna om att vi, i jämförelse med många andra länder, har bra möjligheter att bilda, uttrycka och driva våra politiska åsikter. Demokratin uppmärksammas på olika nivåer inom förvaltningen och man försöker främja medborgarnas inflytande genom statliga program.


Demokratin behöver ständiga impulser

Varför då göra väsen av att utveckla demokratin? För att sanningen är större än så. Många centrala politiska aktörer fungerar inte utan impulser, och gamla och stela strukturer är inte alltid de bästa. Det är till exempel minst ett kvarts sekel sedan våra partier blomstrade.

I allmänhet har inte ens folk i medelåldern starka band till partierna numera, och endast ett fåtal ungdomar har det. Vi vet inte hur detta i längden kommer att påverka olika generationers samhälleliga inflytande.

Det är problematiskt eftersom det är just partierna och den representativa demokratin som på förvaltningens olika nivåer utgör maktutövningens kärna. Denna kärna nås inte alltid av politisk verksamhet som sker utanför partierna.

Ändå är det denna kärna som demokratin borde nå fram till. För att främja detta behöver vi ett starkt medborgarsamhälle och ett brett och diversifierat deltagande. Enligt undersökningar är deltagandet sällan ensidigt utan sker på många olika fronter.


Demokratiforskningen i Finland utspridd

Vad känner vi inte till? Den praktiska och konkreta demokratiforskningen i Finland har varit tämligen utspridd. Forskare, institut och övriga aktörer som stöder en utveckling av förvaltningen och politiken har i tiotals år producerat intressant information om medborgarnas deltagande och samhälleliga åsikter. Man har dock inte kunnat göra en pålitlig uppföljning av resultaten.

Därför finns det inte heller tillfredsställande kunskap om olika trender. En sådan kunskapsbas vore ändå nödvändig för att kunna motarbeta icke-önskvärda trender, såsom det ökande ointresset för politik.

Aktuella forskningsområden som stöder kunskapen om demokratin i Finland är bland andra:

• olika befolkningsgruppers valdeltagande i ett bredare och långsiktigare perspektiv än tidigare
• medborgarnas medverkan i och förhållande till partiverksamhet, kanditaturer och politiska förtroendeuppdrag
• jämställdhetssynpunkter på deltagandet
• massmediernas roll som källa för information och föreställningar om politik
• medborgarnas medverkan i förenings- och organisationsverksamhet
• möjligheter till övrig medborgaraktivitet och s.k. deltagande demokrati
• utnyttjandet av nya sätt att delta, såsom Internet
• inlärning av samhälleliga fakta, inställningar och färdigheter i skolor och läroverk
• den föränderliga kommunala demokratins många frågor

En typisk och allvarlig brist i statistiken och forskningen gäller fortfarande valdeltagandet bland olika åldrar. För närvarande är detta ett tema som inte upptas i den officiella statistiken och kan undersökas endast genom separata och arbetsamma undersökningar.

Ofta verkar orsakerna till att någon låter bli att rösta hopa sig. Vi vet inte hur det kan förhindras. Framöver kan det hända att det valdeltagandet sjunker ytterligare och blir långvarigt.

I samband med kommunalvalen år 2004 gjordes en undersökning där man utformade ett ”demokratibokslut” för kommunerna.

I undersökningen fann man flera valdistrikt i förstäder där valdeltagandet bland män under 25 år var 17 procent (se Sari Pikkalas artikel i boken Suomen demokratiaindikaattorit). Vi önskar oss knappast en demokrati där sex av sju medborgare låter bli att rösta

Skribenten är statsvetare och direktör för Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.

Uppdaterad 10.10.2006