Kansanvalta.fi

Valdeltagandet har under de senaste årtionden sjunkit i Finland liksom i många andra västerländska demokratier. I Finland har den här trenden dock varit brantare än i många andra europeiska länder. Både partiernas och de politiska föreningarnas medlemstal har sjunkit samtidigt som partiernas ideologiska program har blivit mera likadana. Många medborgare anser också att politiska beslutsfattare har fjärmat sig från väljarna och att valen inte längre avgör politikens riktning och innehåll. Enligt forskare förklaras den här trenden av många samverkande faktorer. Som förklaringar nämns bland annat en förändring av näringsstrukturen och en ökande levnadsstandard som har lett till minskande klasskillnader. Samtidigt har politiska frågor blivit mera komplicerade och mera bundna till internationella händelser.

Tilliten gentemot demokratin är trots allt stark även om man ställer sig mera kritiskt till hur demokratin i praktikern fungerar. Finländarna försöker påverka bland annat genom appeller, att skriva insändare och genom att kontakta politiker. Också bojkotter, köpstrejker och fredliga demonstrationer är typer av engagemang som minst hälften av finländare har deltagit i eller är redo att delta i. Deltagandet i våldsamma protester är ett mycket marginellt fenomen i Finland och får nästan inget stöd. Ungdomar har även hittat nya kanaler för politiskt engagemang och medborgarinflytande.

Finländarnas intresse för politik har inte nämnvärd sjunkit sedan 1960- och 1970-talet då det förekom en livlig politisk aktivitet och en aktiv samhällsdebatt. Enligt forskningen är ungefär hälften av finländarna intresserade eller ganska intresserade av politik medan andra hälften endast är måttligt intresserad eller inte alls är intresserad av politik. Ungdomarnas intresse för politik är generellt svagt. I en internationell jämförelse, som gjorts av Jyväskylä universitet, placerar sig finländska ungdomar (de som går i klass 8) sist beträffande intresset för ett samhälleligt engagemang samtidigt som deras samhällskunskaper upptäcktes vara mycket goda. Det är därmed uppenbart att goda insikter inte allena garanterar ett aktivt samhälleligt engagemang.

Inom förvaltningen har man under de senaste åren fäst en ökande uppmärksamhet vid ungdomars deltagandemöjligheter genom att bland annat utveckla elevkårsverksamheten i skolorna. Man har försökt att ge ungdomar ökade påverkningsmöjligheter genom att bland annat introducera ungdomsfullmäktigen och ungdomsparlament. Olika typer av projektverksamhet har också ökat. Den nya ungdomslagen kräver dessutom att barn och ungas åsikter skall höras och beaktas i ärenden som berör dem. I praktiken sker detta dock inte alltid. Regeringen eftersträvar också att förbättra och barns och ungdomars ställning genom ett barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram som verkar under mandatperioden 2007-2011. I utvecklingsprogrammet definieras de målsättningar och konkreta åtgärder som behövs för att öka välståndet för barn och ungdomar. En central målsättning är att öka det samhälleliga engagemanget bland barn och ungdomar. Målsättningen är även at skapa förutsättningar för hörandet av barn och ungdomar i frågor som berör dem.

Enligt nya forskningsrön bör identiteten för ett aktivt medborgarskap födas redan innan ungdomar når röstningsåldern. Justitieministeriets demokratienhet eftersträvar att både öka ungdomarnas kunskap om politik och stöda deras samhälleliga engagemang genom ett inlärningsmaterial om demokrati. Materialet delas ut åt grundskoleelever som går i nionde klassen nästa höst. Materialet är en tidskrift om demokrati, samhälleligt engagemang, val och politik som framställs på ett för ungdomar tilltalade sätt. Samtidigt vill man också ge ungdomar en chans att få sin röst hörd. I projektet medverkar Justitieministeriet, Undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen och Allians.

Publikationen kommer att kombinera nytta med nöjen och bilda en helhet som lockar att läsa. Upplagan är cirka hundra tusen exemplar. För svenskspråkiga skolor produceras en svenskspråkig tidning. Tidningen kommer att omfatta cirka 30 sidor. Till lärarna delas också ut ett material som stöder dem att behandla demokrati, med speciellt fokus på kommunalvalen hösten 2008. Lärarmaterialet ger även hjälpmedel att länka valet till ett mera omfattande resonemang om deltagande och demokratins betydelse. Tidningen förser ungdomarna med byggklossar för att forma sitt eget tänkande. Temat stöds av case- exempel och olika synpunkter för att väcka debatt i klassrummet. Webb-länkarna lockar läsarna att söka ytterligare information. Målsättningen med publikationen är att öka kunskapen för val och samhälleligt engagemang samt att förse ungdomarna med proviant till ett aktiv och deltagande medborgarskap.

Utöver skolans roll har medborgarsamhället en viktig roll för i en fungerande demokrati. Enligt internationella jämförelse är föreningsaktiviteten relativt hög i Finland, även om den är något lägre än i de övriga nordiska länderna. Forskningsresultat ger för handen att föreningsengagemanget inte väsentligt har minskat under senaste årtionden. På basen av färska forskningsresultat verkar det ändå som om den traditionella föreningsverksamheten står inför en brytningspunkt och att föreningsverksamhetens tyngdpunkt håller på att förflyttas mot en mera livsstilorienterade inriktning som karakteriseras av projekttypisk karaktär.

Trots att föreningsaktivitet fortfarande är livlig, ser det emellertid ut som om medborgaraktiviteten är polariserad, till exempel då det gäller välfärd, utbildning och hemvist. Särskilt ungdomar deltar ofta i samhälleliga aktiviteter som sker utanför de traditionella föreningarna. Några av de utmaningar som föreningarna står inför är till exempel att medlemskåren föråldras, att avgiftsbelagda fritidssysselsättningar konkurrerar med föreningarna om människornas fritid och att många är villiga att "konsumera" olika service som föreningarna producerar trots att de inte är särskilt intresserade av att engagera sig i föreningsaktivitet i vidare utsträckning.

I oktober 2007 tillsatte statsrådet Delegationen för medborgarsamhällspolitik. Delegationen har till uppgift att främja samarbetet mellan medborgarsamhället och myndigheterna. Delegationen förvaltas av demokratienheten vid Justitieministeriet. Delegationen har under sin korta mandatperiod band annat följt upp och sammanställt ett förslag om medborgarorganisationers beskattning och produktion av allmännyttig service. Dessutom främjar delegationen samarbetet och växelverkan mellan medborgarsamhället och myndigheterna, följer upp förändringar i medborgarsamhället, tar initiativ och lägger fram förslag som är viktiga för att trygga ett fungerande medborgarsamhälle. Också forskning om medborgarsamhälle stöds av delegationen.

Under de två senaste årtionden har användning av internet och utnyttjandet av olika webb-baserade tjänster ökat. Också medborgaraktiviteten har delvis tagit nya former. Internet för med sig alldeles nya typer av kanaler för politiskt deltagande. Internet utgör en ny kanal genom vilken olika sammanslutningar kan driva sina intressen och hjälper till att snabbt samla och mobilisera stora grupper av mänskor bakom ett gemensamt ärende. Den offentliga förvaltningen kan inte låta bli att beakta den här trenden. Den offentliga förvaltningen har börjat erbjuda olika service på nätet. Detta har möjliggjort att serviceproduktionen har blivit mer effektiv och bättre motsvarar medborgarnas förväntningar.

Enligt en färsk FN-utredning (2008) har Finland emellertid inte lyckats så bra i att tillförse medborgarna med e-service. I utredningen återfinns Finland på 23:e plats medan Sverige och Danmark lyser på topp placeringar. Delvis kan Finlands låga placering i utredningen vara felaktig, då man inte beaktat att vissa typer av service i Finland redan är mera utvecklad än vad skalan i FN-utredningen förutsätter och därmed inte fångas upp av mätinstrumentet.

I utredningen var dock Finlands placering i en jämförelse av medborgarnas möjligheter till deltagande på nätet ännu sämre. Där kom vi in på en 45:e plats. Även om Finland har varit med i främsta linjen i utvecklandet av elektroniskt hörande har vi sackat efter under senaste åren. Orsaken till detta är att statsförvaltning har saknat ett gemensamt grepp för att utveckla elektroniskt hörande inom hela statsförvaltningen.

Det finns ett uppenbart behov att utveckla elektroniska tjänster och förbättra medborgarnas möjligheter att bli hörda. En tvärsektoriell arbetsgrupp för utvecklandet av elektronisk hörande inom statsförvaltning har nyligen publicerat sin rapport om utvecklandet av ett webb-baserade forum för medborgarinflytande och deltagande. I sitt arbete har arbetsgruppen strävat till att observera de möjligheter som social media erbjuder.

Arbetsgruppen hade i sitt arbete som utgångspunkt att skapa en sådan deltagandemiljö som inte kräver några förkunskaper av medborgaren för att kunna påverka saker som han/hon är intresserad av. I arbetsgruppens rapport föreslås bland annat utvecklandet av en deltagandemiljö där medborgaren skall kunna bekanta sig med och kommentera både kommunala, ministeriernas som riksdagens ärenden.

Målet är även att utveckla demokrati.fi webbservicen för att den bättre skulle kunna tillgodose medborgarnas informationsbehov. Under våren ska webbservicens innehåll bredas och senare ska också en ordbok om demokrati och politik introduceras. Boken har sammanställts av professor Matti Wiberg. Dessutom ska det svenskspråkiga innehåll som för tillfället är mycket bristfälligt utvecklas.

Skribenten arbetar som specialplanerare vid Justitieministeriets demokratienhet och är chefredaktör för demokrati.fi webbportalen.