Kansanvalta.fi

Partierna eftersträvar beslutanderätt. De försöker få så många platser som möjligt i riksdagen och i fullmäktige. Partierna försöker också komma in i regeringen, eftersom regeringen är landets allra viktigaste verkställande organ.

Partierna har ett politiskt ansvar för sina beslut. Om ett parti misslyckas i sin politik kan det hända att väljarna inte röstar på det partiet i följande val.

De finländska partierna har sina rötter i 1800-talet. Partierna har uppstått kring någon viss tanke eller ideologi.

Partierna indelas politiskt i vänsterpartier, högerpartier och centerpartier. Till vänsterpartierna hör de partier som traditionellt har representerat arbetarna. Högerpartierna har traditionellt stötts av till exempel småföretagare. Landsortsbefolkningen har traditionellt stött centern.

Ideologierna har inte försvunnit men de har förändrats en del. För en nutida medborgare kan det vara svårt att skilja partierna från varandra. Det gör det också svårare att välja vilket parti man vill rösta på. 

Ibland kan det verka som om alla partier skulle tala om samma saker, men det finns ändå skillnader i vilka frågor partierna betonar.

Partiernas uppgifter

Partierna driver sina medlemmars och väljares intressen. Partiernas mål är att förverkliga en politik som förbättrar sina anhängares liv.

Det politiska beslutsfattandet kräver spelregler och etablerade sätt att sköta saker. Partierna känner till de här metoderna.

Vad skulle hända om det inte skulle vara partier som verkade i riksdagen, utan varje riksdagsledamot skulle fungera helt självständigt? Det kunde bli väldigt svårt att få till stånd några beslut.

Småningom skulle ledamöterna märka att det lönar sig att slå ihop sig och bilda grupper som driver gemensamma intressen. Det skulle bildas grupper för människor som tänker på samma sätt och deras samarbete skulle snart fördjupas. Efter en tid skulle det sedan finnas partier i riksdagen.

Partierna är framförallt sammanslutningar av människor. Partierna består av helt vanliga människor. I partierna verkar de för saker som de anser att är viktiga - de deltar alltså i politiken.

Regerings- och oppositionspartier

Efter riksdagsvalet delas partierna i riksdagen in i två grupper, regering och opposition.

Regeringspartierna är med i regeringen. Oppositonspartierna verkar utanför regeringen. Deras uppgift är att erbjuda alternativ till regeringens politik och att kritisiera beslut som fattas.

Vanligtvis strävar partierna efter att komma in i regeringen, eftersom de i regeringen har mera makt. Vanligen kommer åtminstone det parti som har klarat sig bäst i valet med i regeringen. Efter valet inleds regeringsförhandlingar där man kommer överens om vilka partier som skall vara med i regeringen.

Val

En medborgare har rösträtt i val och i folkomröstningar när han har fyllt 18 år. Utlänningar som bor stadigvarande i landet får delta i kommunalval och i kommunala folkomröstningar.

Varje finländsk medborgare som har fyllt 18 år får rösta i:

• riksdagsval
• presidentval
• val till Europaparlamentet
• kommunalval
• rådgivande folkomröstningar

Medborgarna väljer genom val

• riksdag vart fjärde år
• president vart sjätte år
• Finlands ledamöter till Europaparlamentet vart femte år
• ledamöter till kommunfullmäktige vart fjärde år

Utlänningar som bor stadigvarande i Finland och som har fyllt 18 år får rösta i:
kommunalval och kommunal folkomröstning.

Medborgaren röstar på en kandidat. Alla val är hemliga. Ingen behöver veta vem man har röstat på.

Uppdaterad 28.5.2007.