Kansanvalta.fi

Traditionella sätt att påverka är till exempel att rösta i val, att fungera som förtroendeman i hemkommunen eller att vara med i en invånarförening.

Man kan också se påverkandet ur ett bredare perspektiv. På de här undersidorna presenterar vi olika sätt att påverka. De är indelade på följande sätt:

Val i vardagen: De val vi gör när vi köper och konsumerar är vardagsval genom vilka vi kan påverka bland annat vår miljö.

Att delta i den offentliga debatten: Medborgaren kan framföra sin åsikt till exempel genom att skriva till en tidning eller genom att skapa ett konstverk.

Att bilda en grupp eller förening: Människor kan bilda grupper eller föreningar som driver gemensamma ärenden. En stor del av finländarnas medborgaraktivitet sker i olika föreningar.

Att delta i beslutsfattandet: För medborgarna finns flera formella sätt att påverka de beslut som fattas i kommuner och inom statlig förvaltning.

Val i vardagen

Vi påverkar genom vårt eget handlande. Till exempel när vi köper och konsumerar gör vi beslut som påverkar vår miljö. Sådana enkla beslut är därför också ett sätt att påverka politiskt i sin vardag. Vill du köpa en inhemsk eller utländsk produkt? Vill du kanske köpa en produkt som inte förstör miljön?

De val vi gör i vardagen kanske inte syns så tydligt eller så snabbt i  samhället. Men man brukar säga att många små bäckar blir en stor å. Om tusentals eller miljontals människor gör samma val så kan det få stor betydelse.

Vi påverkar också i vardagen genom att visa exempel för andra. Att sprida vår kunskap till människor i vår närhet är också ett sätt att påverka.

Offentlig debatt

Yttrande- och åsiktsfrihet är demokratiska grundvärden. Att väcka offentlig debatt, alltså diskussion, eller att delta i den är att påverka. Det kan man göra till exempel genom att skicka en insändare till en tidning eller genom att ordna en demonstration.

Den offentliga debatten lyfter fram frågor som också de politiska beslutsfattarna måste ta ställning till. Genom att lyfta fram viktiga frågor kan medborgarna påverka vad beslutsfattarna besluter om i riksdag och kommun.

Medierna, till exempel tidningarna och televisionen,  påverkar starkt vad som diskuteras i samhället. Medierna lyfter också fram sådana frågor som  medborgarna har fört fram. De fria medierna upprätthåller diskussionen om hur medborgarna tycker att samhället ska vara. Det är en diskussion som hör till en demokrati.

Insändare

Man kan föra fram sin egen åsikt genom att skriva en insändare i en tidning. Debatt- och insändarsidorna hör till de mest lästa sidorna i en tidning.

En effektiv insändare är kort och exakt. Den koncentrerar sig på bara en sak. Det är viktigt att motivera sin åsikt väl. Att skriva med eget namn är bättre än att använda signatur. En insändare skall också vara saklig.

Man kan också föra fram sina åsikter på Internet, där det finns många olika debatt- och diskussionsforum.

Att själv skapa offentlighet

Åsikter kan framföras till beslutsfattare och beredande tjänstemän också i form av en adress.

En adress är en åsikt eller en vädjan för eller emot någonting. För en adress samlar man ihop namn på så många personer som möjligt som är av samma åsikt. På det sättet får åsikten större tyngd.

Det lönar sig att lämna in sin adress till högsta möjliga instans som har beslutanderätt i frågan.

Internet har fört med sig nya möjligheter att påverka. Man kan till exempel starta en websida eller ett diskussionsforum för att driva någon viss sak. På sådana sidor diskuterar man bara ett visst, begränsat ämne.

Nuförtiden är det vanligt att också adresserna finns på  Internet. På nätet finns det gott om adresser om många olika ämnen. Man kan delta i dem genom att skriva sitt namn.

Tidningar och andra medier tar också emot tips på artiklar. Genom att ge tips till redaktörer eller genom att ordna information för pressen kan man få offentlighet för sin sak.

Demonstration

I en demokrati är det tillåtet att föra fram sin åsikt med hjälp av en demonstration. Målet med en demonstration är att påverka beslutsfattarna eller att lyfta fram ett problem i samhället.

En demonstration skall vara fredlig. Våld och skadegörelse hör inte till en demokratisk demonstration.

Att organisera sig som grupp

Enligt grundlagen har vi i Finland mötes- och föreningsfrihet. Medborgarna kan samlas för att diskutera ärenden som är viktiga för dem och för att driva gemensamma målsättningar.

Medborgarna kan också fritt grunda föreningar. Den här friheten används flitigt. Finland har över 100 000 föreningar.

Det finns föreningar av många slag och de driver många slag av ärenden. De vanligaste är idrottsföreningar, kulturföreningar, föreningar för fritidsintressen, politiska föreningar och föreningar för lokala ärenden.

Många föreningar som till exempel nykterhetsföreningar, arbetarföreningar eller föreningar som driver jämlikhet för kvinnor, har haft en viktig roll i Finlands historia.

Folkrörelser, föreningar och partier samlar människor för att påverka tillsammans. En åsikt framförd av en grupp hörs oftast bättre än en åsikt framförd av en enskild person.

En enskild medborgare får stöd av sin grupp. Till exempel genom att delta i i något partis verksamhet får man kanaler direkt till det politiska beslutsfattandet.

Medborgarorganisationer kan föra fram sin åsikt till beslutsfattarna och påverka beslutsfattandet. Att grunda en folkrörelse för någon aktuell fråga kan vara ett snabbt och effektivt sätt att få fram sin åsikt. Det är också lättare för tjänstemän och beslutsfattare att samarbeta med en förening som representerar flera personers åsikt.

Att delta i beslutsfattandet

Medborgarna kan delta i och påverka beslutsfattandet på många olika sätt. Det är oftast mest effektivt att påverka i det skedet när beslutet förbereds. Då går det lättare att ännu göra ändringar i de frågor som man ska besluta om.

De politiska besluten bereds av statliga och kommunala tjänstemän. Det kan ofta vara svårt att få information om ärenden som är under beredning. Det kräver att kommuninvånarna följer med aktuella frågor till exempel i tidningar och andra medier. När tjänstemännen bereder ett beslut ska de också samla in information om medborgarnas åsikter i frågan.

Medborgarens olika roller i beslutsfattandet

Medborgarens roller i beslutsfattandet är:
att ta initiativ

• att delta i höranden
• att delta på bred bas
• att ge respons

En medborgare kan ge förslag, ta initiativ och förmedla idéer till beslutsfattare och förvaltning. En enskild medborgare kan komma med ett eget initiativ om något som rör den egna kommunen. Initiativet måste behandlas i kommunens beslutande organ och kommuninvånaren måste få ett svar. Däremot kan en enskild invånare inte göra ett lagförslag. Det kan bara en riksdagsledamot.

Deltagande i höranden betyder att tjänstemännen samlar in medborgarnas åsikter under beredningen. De samlas in till exempel genom att man ber om utlåtanden från olika medborgarorganisationer. Man kan också ordna en offentlig diskussion om ett ärende för att få fram åsikter.

Deltagande på bred bas betyder att till exempel en medborgarorganisation tillsammans med kommunens förvaltning aktivt är med och planerar och förverkligar service som är viktig för kommuninvånarna.

Att ge respons betyder att medborgarna kan framföra sina åsikter om sådant som är viktigt för dem. På kommunernas Internet-sidor finns det till exempel ofta en möjlighet att ge respons. Tjänstemännen bör beakta responsen som kommer från medborgarna.

Att rösta

Det vanligaste sättet att påverka politiskt är att rösta i val.

En medborgare har rösträtt i val och i folkomröstningar när han har fyllt 18 år. Utlänningar som bor stadigvarande i landet får delta i kommunalval och i kommunala folkomröstningar.

Varje finländsk medborgare som har fyllt 18 år kan rösta i:

• riksdagsval
• presidentval
• val till Europaparlamentet
• kommunalval
• rådgivande folkomröstning

Medborgarna väljer genom val

• riksdag vart fjärde år
• president vart sjätte år
• Finlands representanter till Europaparlamentet vart femte år
• representanter till kommunfullmäktige vart fjärde år

Utlänning som bor stadigvarande i Finland och som har fyllt 18 år
får rösta i kommunalval och kommunal folkomröstning.

Medborgaren röstar på en kandidat. Alla val är hemliga. Ingen behöver veta vem man har röstat på.

Invånarinitiativ

En kommuninvånare kan ta initiativ i något ärende som rör den egna kommunen.

Initiativet måste alltid behandlas i kommunens beslutande organ. Ett initiativ måste också få ett svar.

En enskild medborgare kan däremot inte göra en lagmotion, alltså ett lagförslag.

Att kontakta beslutsfattarna

Man kan ta kontakt direkt med beslutsfattarna. Det hör till riksdagsledamöternas och de kommunala beslutsfattarnas arbete att lyssna till medborgarnas åsikter. Responsen från medborgarna är viktig för politikerna.

Man kan ta kontakt med en kommunfullmäktigeledamot eller en  riksdagsledamot per brev, telefon eller e-post. När man kontaktar en riksdagsledamot får man i allmänhet först kontakt med hans eller hennes assistent.

Diskussioner

Medborgarna kan ordna diskussioner där man till exempel behandlar någonting som är viktigt för kommunen. Till en sådan diskussion kan man bjuda in kommunens tjänstemän och beslutsfattare.

Även förvaltningen kan ta initiativ till en offentlig diskussion. På en sådan diskussion vill tjänstemännen och beslutsfattarna höra kommuninvånarnas åsikter i något ärende som rör kommunen eller informera om kommunens planer.

Att höra medborgarna

Lagen förpliktar den offentliga förvaltningen att höra medborgarna innan man fattar ett beslut. Idén med hörandet är att tjänstemännen och beslutsfattarna ska få kunskap och åsikter om ärendet av experter och medborgare.
 
Innan man fattar ett beslut ska det genomgå en remissbehandling. Det betyder att tjänstemännen skickar information om ärendet till utvalda personer och grupper och ber om deras åsikter och utlåtanden om ärendet. I allmänhet ber man om utlåtanden av experter och av organisationer som representerar någon viss grupp av medborgare som beslutet rör.

Hörandet  kan också ske i form av ett diskussionsmöte. På mötet får tjänstemännen veta vad medborgarna har för åsikter om ärendet.

Nuförtiden kan medborgarna också föra fram sina åsikter om olika ärenden via Internet.

Invånarnas möjligheter att påverka hur det egna bostadsområdet utvecklas  har förbättrats. Man kan föra fram sina åsikter till exempel på invånarkvällar eller genom boendeföreningar.

I lagstiftningsarbetet hörs medborgarnas röst just genom remissbehandlingen.

Politiska förtroendeuppdrag

Medborgarna kan delta i beslutsfattandet genom att själva ta emot ett förtroenduppdrag. Det finns förtroendeuppdrag på olika nivåer. Det kan till exempel innebära att man är med i byaföreningens eller boendeföreningens styrelse eller att man är riksdagsledamot.

Till de viktigaste förtroendeuppdragen väljs man genom val.

En person som väljs till ett förtroenduppdrag behöver inte vara medlem i något parti. Även politiskt obundna personer kan bli valda till förtroendeuppdrag. En stor del av beslutsfattarna väljs ändå via den partipolitiska verksamheten.

Folkomröstningar

I viktiga frågor kan man ordna folkomröstning. I en folkomröstning tar man reda på folkets åsikt i en viss fråga.

En folkomröstning är rådgivande. Resultatet från en folkomröstning är alltså inte bindande för beslutsfattarna. Oftast följer besluten ändå folkomröstningens resultat.

I Finland har man ordnat två folkomröstningar. År 1931 röstade man om att upphäva förbudslagen, alltså lagen som förbjöd alkoholförsäljning. Lagen upphävdes. År 1994 röstade man om Finlands medlemskap i Europeiska unionen. Finland blev medlem. Dessa båda beslut följde folkomröstningarnas resultat.

Tiotals folkomröstningar har ordnats på lokal nivå. I dem har det oftast handlat om att slå samman en kommun med en annan.

Råd

Ett råd är ett organ som underlättar samarbetet mellan specialgrupper och förvaltning.

Typiska råd är handikapp- och äldreomsorgsråd. Via råden kan specialgrupper lättare föra fram frågor som är viktiga för dem.

Råden fungerar som samarbetsforum för myndigheter, handikapporganisationer, handikappade personer och deras anhöriga.
Råden har stort inflytande när man planerar och bereder ärenden som rör till exempel äldre och handikappade.

Att lära sig medborgerliga färdigheter

En välfungerande demokrati förutsätter att medborgarna vet hur demokratin fungerar. Det är också viktigt att medborgarna har insikt i hur besluten fattas och kan bedöma hur makten används. Genom utbildning kan man öka sina medborgerliga färdigheter, alltså kunskaper.

Skolorna har en viktig roll när det gäller att lära ut demokrati. I skolorna lär man ut grunderna för hur en demokrati fungerar. I en del skolor finns det elevkårer där eleverna kan föra fram sina egna åsikter. I framtiden är det meningen att elevkårsverksamheten ska utvecklas och utökas till flera skolor.

Efter grundskolan kan man få undervisning om hur demokrati fungerar till exempel i medborgarinstituten och arbetarinstituten.

Det bästa sättet att lära sig hur demokrati fungerar är ändå genom att själv delta. Genom att vara med till exempel i någon förenings verksamhet, i frivilligverksamhet eller i partiverksamhet lär man sig att arbeta för olika frågor tillsammans med andra människor.

Viktiga medborgerliga färdigheter är också förmågan att uttrycka sig själv i tal  eller skrift. Förmågan att förhandla, att samarbeta och att fungera tillsammans med andra är också viktig. Alla de här färdigheterna kan man öva upp och man kan få utbildning i dem.

Uppdaterad 28.5.2007.