Det globala medborgarsamhället består av medborgare, organisationer, nätverk och sammanslutningar som strävar efter att delta i diskussionen om världspolitiska frågor och att påverka globala beslut.

Ett övergripande mål för det globala medborgarsamhället är att ge demokratiska beslutsorgan tillbaka den makt de förlorat. Med detta avses speciellt makt som ”avrunnit” till ekonomin, dvs. till multinationella företag, investerare och andra aktörer som därmed fått ett allt större inflytande på samhällen och den internationella politiken.

För att medborgarorganisationerna skall kunna påverka måste de nå förhandlingsborden och kunna påverka agendan. De måste med andra ord kunna vara med om att avgöra vilka frågor och infallsvinklar som blir representerade.

Organisationer, sammanslutningar och nätverk

Kända internationella medborgarorganisationer är till exempel Röda Korset, Människorättsorganisationen Human Rights Watch och globaliseringskritiska Attac. I världspolitiken betecknas sådana organisationer med förkortningen NGO (Non-governmental organisation). Det finns tiotusentals sådana organisationer, upp till 50 000 beroende på hur de räknas. Många lokala organisationer har numera även internationell verksamhet.

Alla medborgarorganisationer är inte helt åtskilda från staten utan får verksamhetsstöd av staten eller samarbetar med myndigheter. I Finland stöder utrikesministeriet bl.a. det biståndsarbete som organisationerna bedriver.

Förutom traditionella organisationer finns det flera lösa sammanslutningar som inte nödvändigtvis har någon egentlig organisation.

Viktiga sammanslutningar är bland andra inofficiella nätverk som består av experter och bevandrade medborgare. Till exempel klimatforskare eller experter på genetik utgör vetenskapliga gemenskaper vars synpunkter och forskningsresultat påverkar diskussionen inom respektive branscher. Till exempel har diskussionen om avreglerandet av världshandeln skapat ett stort antal inofficiella nätverk av folkrörelser.

Internet har gett upphov till en ny slags globala webbgemenskaper. Det som medierna vilseledande kallar ”den globaliseringskritiska rörelsen” är i själva verket en mycket heterogen samling individer, grupper och organisationer. Vanligtvis är de inte kritiska mot globaliseringen i sig, utan endast mot dess skadliga följder.

Medierna hör också till det globala medborgarsamhället. Internationella medier sprider nyheter från hela världen i realtid. Medierna har en viktig roll som informationsförmedlare och debattörer i världspolitiken. Men stora mediekoncerner som strävar efter ekonomisk vinst kan även utgöra ett hot mot mediernas diversitet om informationsförmedlingen samlas i några få händer.

Medborgarna har både förmåga och inflytande

Hur kan det globala medborgarsamhällets medlemmar utöva inflytande? För det första kan de presentera nya frågor och synpunkter på den politiska agendan. Kravet på att avskriva fattiga länders skulder är ett exempel på hur medborgare har påverkat stora frågor. Inom staterna kan medborgarna försöka påverka sitt lands internationella verksamhet.

Medborgarorganisationerna deltar i beslutsprocessen. Ofta blir organisationernas röster hörda då mellanstatliga avtal uppgörs. Ottawakonventionen mot minor från 1997 var framför allt ett resultat av medborgarorganisationernas ihärdiga arbete.

Beslutsfattarna har betydande hjälp av medborgarorganisationernas expertis. I FN:s ekonomi- och socialråd har medborgarorganisationer motionsrätt och yttranderätt. Medborgarorganisationerna konsulteras även av FN:s sekretariat och av många av FN:s underorganisationer.

Medborgarorganisationerna har en viktig uppgift som väktare. De följer hur staterna verkställer människorättskonventioner. Organisationen Läkare utan gränser arbetar för att få stater att förebygga humanitära katastrofer. Miljöorganisationer spanar efter oljefartyg som är i dåligt skick. Organisationernas uppgift är att påminna beslutsfattare, medier och medborgare om frågor som glömts bort eller förtigits.

Att producera information är ett viktigt sätt att medverka i politiken. Klimatförändringen har kommit på den politiska agendan eftersom experter genom sin forskning och sina utlåtande har ökat människors medvetenhet om problemet.

Expertnätverk har ett betydande inflytande på hur problem presenteras för beslutsfattare. Det är till exempel inte alls samma sak att se på olaglig invandring som främst ett säkerhetsproblem och att se det som ett socialt problem.

Dessutom gör internationella medborgarorganisationer viktigt katastrof- och biståndsarbete. I Sverige tilldelas upp till 85 procent av biståndsanslagen olika medborgarorganisationer.

Det globala medborgarsamhället och representativitet

Vem representerar det globala medborgarsamhället? Det finns inte ett ”folk” som aktörer inom det globala medborgarsamhället kan påstå sig företräda.

Medborgaraktörerna har inte heller politiskt ansvar för sina aktioner på samma sätt som beslutsfattare som utsetts genom val. I första hand berikar medborgaraktörerna den öppna debatt som hör till demokratin.

FN:s generalförsamling kan ses som ett slags världsparlament. Där förhandlar representanter för olika länder och godkänner resolutioner som är rekommendationer för medlemsländerna. Tidvis har det talats för att grunda ett egentligt världsparlament. En sådan institution för medborgare eller medborgarorganisationer skulle på något sätt vara kopplad till FN.

En annan idé som framförts är att ordna globala folkomröstningar. Tanken har presenterats främst av vissa internationella intellektuella och medborgarorganisationer med omfattande nätverk. Tills vidare verkar såväl världsparlamentet som globala folkomröstningar dock mycket avlägsna.

Uppdaterad 20.1.2007