Med världspolitik avses beslutsprocesser och politisk verksamhet som kan påverka hela världen.

Beslut som påverkar människors liv fattas inte endast på nationell nivå utan i olika regionala och globala forum. Globaliseringen har medfört att nationalstaternas – och därigenom den nationella representativa demokratins – roll har försvagats.

Beslut som påverkar samhället fattas nu också ovanför eller utanför den nationella beslutsprocessen. Världspolitiken är en global arena där även privatpersoner och medborgarorganisationer vill medverka och påverka. Medborgarna vill delta i diskussionen och antingen bevara eller ändra på den världspolitiska verkligheten. Medborgaraktivister vill i synnerhet påverka mänskliga rättigheter, miljöfrågor och den internationella ekonomins principer.

Vilka är aktörerna inom världspolitiken?

Ovanom suveräna stater finns ingen ”världsregering” som skulle diktera hur staterna skall fungera. Världspolitiken har traditionellt ansetts vara mellanstatlig verksamhet. Makten utövas av nationella politiska beslutsfattare, men agendan utformas även av tjänstemän. Maktrelationerna mellan länder spelar fortfarande en stor roll i världspolitiken.

Staternas internationella verksamhet utspelar sig på många olika nivåer. Den internationella politiken sker bl.a. i övernationella organisationer såsom FN och EU samt genom handelsavtal, försvarspakter och samarbete mellan olika länders förvaltningar.

Denna verksamhet har ökat påtagligt: i mitten av 1800-talet ordnades årligen två eller tre internationella konferenser – i dag är de flera tusen till antalet.

Vanliga former av mellanstatlig verksamhet är:

• samarbete mellan regeringar (politiska förhandlingar och avtal osv.)
• kontakter mellan myndigheter (t.ex. samarbete mellan ministerier, polismyndigheter eller tjänstemän)
• övernationellt samarbete (t.ex. FN:s eller EU:s beslut som är bindande för medlemsstaterna).

Världspolitiken är dock mer än den politik som bedrivs av stater. Det globala medborgarsamhället utgörs av de medborgare, organisationer, nätverk, rörelser och sammanslutningar som strävar efter att delta i debatten om världspolitiska frågor.

Typiska aktörer inom det globala medborgarsamhället är till exempel internationella miljö- och människorättsorganisationer, folkrörelser som kretsar kring någon specifik fråga samt nätverk och tankesmedjor som består av experter. Därtill försöker många medborgarorganisationer och rörelser påverka sitt hemlands internationella verksamhet.

Förutom myndigheter och medborgare finns det även privata globala aktörer på den världspolitiska arenan. Dessa är bland andra multinationella företag, medier och internationella finansinstitutioner.

Komplicerade och omväxlande relationer

Till världspolitikens särdrag hör en allt större komplexitet. Det finns otaliga olika aktörer och relationerna mellan dem varierar mycket. I den globala politiken är staterna och medborgarsamhället på många sätt sammanlänkade.

Mellanstatliga ”officiella organisationer” samarbetar ofta med de ”inofficiella” medborgarorganisationerna. Till exempel har människorättsorganisationer blivit viktiga samarbetspartner för mellanstatliga organisationer.

Den moderna världspolitiken är därmed ett forum med många olika aktörer. Politiker, tjänstemän, medborgaraktivister, reportrar, religiösa ledare, vetenskapsmän, representanter för affärslivet, Nobelförfattare och kända popmusiker deltar alla på ett eller annat sätt i världspolitiken.

De verkar i politiska förtroendeuppdrag, expertuppdrag, multinationella företag, globala medborgarorganisationer och folkrörelser, offentliga tjänster, forskningsinstitutioner, mediekoncerner och inofficiella nätverk och sammanslutningar. Alla aktörer har givetvis inte lika stort inflytande.

Demokratiunderskott i världspolitiken

På statlig nivå verkställs demokratin bl.a. genom att beslutsfattarna konkurrensutsätts i allmänna val. I världspolitiken kan man inte göra så. Det kan inte förnekas att stormakterna utövar globalt inflytande, men trots det får inte t.ex. finländare, afghaner eller kongoleser rösta i exempelvis presidentvalen i USA eller Ryssland.

Världspolitiken anses därför ofta präglas av ett demokratiunderskott. Människor upplever att de har få eller inga möjligheter att påverka besluten. Medborgare av utvecklingsländer har det speciellt dåligt ställt. Världspolitiken är på många sätt en spelplan för olika eliter. Nationella politiker, tjänstemän, investerare och även medborgaraktivister (från den rika västvärlden) hör till de mest välbärgade människorna i världen.

Det behövs demokrati för att lösa gemensamma problem. Föroreningen av haven och terrorismen är problem som inte ser till nationella gränser. Hanteringen av sådana globala problem förutsätter gemensamma principer och beslut. Vem skall ha makt att bestämma om skyddet av regnskogarna eller arbetet mot internationell människohandel? Hur skall man åstadkomma bra beslut på global nivå?

Världsekonomin (eller den globala ekonomin) ställer nya krav på staternas demokratiska institutioner. De som förespråkar ett globalt medborgarsamhälle anser att demokratin måste bli global i takt med att den politiska och ekonomiska maktutövningen blir det.

Man vill behandla och lösa frågor som är viktiga för alla människor i internationella forum såsom riksdagen eller Europaparlamentet. I detta avseende är många politiker och medborgaraktivister på samma sida.

Världspolitiken stöder demokratin inom stater

Demokrati anses stödja goda syften såsom stabilitet och välfärd både inom staterna och globalt. Demokratiska länder krigar inte mot varandra. Det fördjupade internationella samarbetet har lett till att staterna utgör en slags global gemenskap med gemensamma värderingar och mål som de arbetar för tillsammans.

Sådana mål är till exempel den allmänna fredsutvecklingen och nedrustningen. Ett speciellt viktigt syfte har varit att främja kvinnors möjligheter att delta i samhällslivet som fullvärdiga medlemmar.

På detta sätt ”sprids” demokratiska rutiner och värderingar via världspolitiken. Till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik hör bl.a. att stärka principerna om demokrati och rättsstaten samt att trygga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Mer på webben:
Global Finland [Utrikesministeriet]
Kepas webbsidor
Global Policy Forum (på engelska) [FN] 

Uppdaterad 14.3.2007