Inskränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna Textversion
I regel gäller de grundläggande fri- och rättigheterna alla som befinner sig inom Finlands gränser och de är i kraft ständigt.

De grundläggande fri- och rättigheterna är ändå inte så absoluta att de inte under några omständigheter eller i någon utsträckning kan inskränkas.

Detta beror på att en rättighet ofta strider mot en annan. Till exempel gäller den enskilda människans frihet så länge den inte begränsar andras frihet. Alla grundläggande fri- och rättigheter kan inte samtidigt verkställas maximalt och för alla.

Vissa rättigheter får aldrig inskränkas

Endast vissa bestämmelser om grundläggande rättigheter har uttryckts i form av ett ovillkorligt förbud. Följande rättigheter får inte inskränkas genom lag:

  • förbudet mot särbehandling
  • förbudet mot dödsstraff, tortyr och behandling som kränker människovärdet
  • förbudet mot retroaktiv strafflag
  • förbudet mot att hindra finska medborgare att resa in i landet och förbudet att utlämna eller landsförvisa en medborgare
  • förbehållet för att utlämna en utlänning (t.ex. till ett land där han eller hon riskerar tortyr)
  • förbudet mot att avskedas från arbete utan laglig grund

Staten kan inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna med undantag för ovannämnda rättigheter. Det bör betonas att det är tillåtet att inskränka rättigheterna i viss utsträckning, men endast genom lag.

Stränga kriterier för inskränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna

Grundlagsutskottet har utarbetat riktlinjer för inskränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna, som är förutsättningar för när man kan besluta att inskränka en grundrättighet i situationer då man i lagstiftningsskedet bedömer förhållandet mellan de grundläggande fri- och rättigheterna och lagförslaget.

  • Inskränkningarna skall grunda sig på en lag som riksdagen stiftar
  • Inskränkningarna skall vara noggrant avgränsade och precist bestämda 
  • Inskränkningarna skall vara godtagbara ur de grundläggande rättigheternas synpunkt och vara nödvändiga av tvingande samhälleliga skäl
  • En inskränkning som träffar en grundläggande rättighets kärna kan inte stiftas med en vanlig lag 
  • Inskränkningarna skall vara oumbärliga för att uppnå ett godtagbart syfte samt proportionerliga.
  • Om grundläggande rättigheter begränsas skall medborgarnas rättsskydd tryggas
  • Inskränkningarna får inte stå i konflikt med Finlands internationella människorättsförpliktelser

I krissituationer kan det vara nödvändigt att begränsa de grundläggande rättigheterna för en längre tid än normalt. Även i sådana fall upphör inte rättigheterna att vara i kraft.

Enligt grundlagen kan genom lag införas sådana tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna som är förenliga med Finlands internationella förpliktelser i fråga om de mänskliga rättigheterna och som är nödvändiga om

Finland blir utsatt för ett väpnat angrepp eller om det råder undantagsförhållanden som hotar nationen och som är så allvarliga att de enligt lag kan jämföras med ett sådant angrepp.

Uppdaterad 12.12.2006