Syftet med hörandet är att ta del av medborgarnas sakkunskap eller erfarenheter om något ärende som bereds. Bland andra är ministerier, centrala ämbetsverk och kommunala myndigheter ofta intresserade av medborgarnas synpunkter.

Typiska sätt att rådfråga medborgarna är

• remissbehandlingar
• diskussionsmöten
• webbforum

Remissbehandling innebär att en myndighet ber utvalda experter och medborgargrupper ge utlåtanden om ett beslutsförslag. Med tanke på resultatet är det viktigt att tillräckligt många och olika utlåtanden samlas in.

Medborgarorganisationer verkar ofta som expertorgan. Till exempel kan en människorättsorganisation ge ett utlåtande om människorättspolitik, en boendeförening om ett lokalt byggprojekt osv. En medborgarorganisation kan också ge utlåtanden självständigt, utan att en myndighet begärt det.

Vid lagberedningen i ministerierna hörs medborgarna i första hand genom remissbehandling.

Diskussionsmöten ger i synnerhet enskilda medborgare en chans att uttrycka sin åsikt om någon fråga som berör dem. Diskussionerna ger en möjlighet till omedelbart utbyte av tankar mellan förvaltningen och medborgarna.

På webbforum kan förvaltningen höra sig för om medborgarnas åsikter om såväl lokala ärenden som behovet att revidera lagstiftningen. Till exempel genomförde justitieministeriet i augusti 2001 en diskussion om brottsoffrens ställning på webbforumet Dinasikt.fi.

Medborgarna konsulteras i många olika frågor

I Finland rådfrågas medborgarna i mycket olika ärenden. I kommunerna handlar det oftast om planläggning, markanvändning och miljöfrågor. Till exempel kan ett planeutkast kommenteras av invånare, markägare på det ifrågavarande området och av dem vars boende, arbete eller andra omständigheter påverkas av planen.

Den nya gentekniklagen förutsätter att medborgarna hörs i samband med alla fältförsök. Gentekniknämnden skall publicera ett meddelande i de officiella tidningarna då den tagit emot en anmälan om fältförsök. På sin webbplats informerar gentekniknämnden om hörande av allmänheten. Ett annat exempel är jord- och skogsbruksministeriets beredning av vårdplanerna för vargen, björnen och lodjuret som inleddes med ett omfattande hörande av medborgarna genom diskussionsmöten och enkäter.

Hörandena kan med andra ord handla om mycket olika ärenden. Ibland kräver medborgarorganisationer att förvaltningen ordnar höranden i något ärende där de anser att medborgarnas åsikt måste utredas.

Myndigheten ansvarar för att informera om hörandet. Information finns bl.a. på ministeriernas och kommunernas webbplatser samt i lokala medier.

Hur påverkar hörandet beslutsfattandet?

Hörandet begränsar inte beslutsfattarnas ansvar och inte heller deras rättigheter. Tanken bakom hörandet är att tjänstemän och politiska beslutsfattare skall använda medborgarnas respons till stöd för sina beslut.

Som bäst ger hörandet beslutsfattarna ny information och färska infallsvinklar på det ärende som bereds.

Hörandet av medborgarna är en del av den goda förvaltningssed som lagen talar om. Det förbättrar lagberedningens kvalitet samt underlättar verkställandet av beslut. I sista hand är det beslutsfattarna som avgör hur resultaten av hörandet används.

Oberoende av ärendet skall ett sammandrag utarbetas av de mottagna kommentarerna, svaren och åsikterna. Responsen som fåtts genom höranden och remissbehandlingar skall presenteras då beslutet fattas. Ur beslutsförslaget skall framgå även de synpunkter som inte lett till någon förändring och varför de inte beaktats. Sammandraget skall framläggas offentligt.

Hörandet av medborgarna är inskrivet i lagen

Den finska lagstiftningen förpliktar den offentliga förvaltningen att höra medborgarna. De grundläggande bestämmelserna om yttrandefrihet, om myndighetshandlingars offentlighet samt om rätten att delta och påverka finns i grundlagen. Även övriga lagar bestämmer om hörande.


Mer på Demokrati.fi:
Att delta i lagberedningen
Att delta på webben  

Uppdaterad 10.10.2006