Skolor och läroverk har en viktig uppgift i att stärka demokratin. Elevkårsverksamheten har startats igen och undervisningen i samhällskunskap har ökats.

Den medborgarfostran och demokratifostran som sker i läroverk har en stor inverkan på ungdomars samhälleliga färdigheter, tänkande och aktivitet.

Ur ett internationellt perspektiv är medborgarfostran en av de viktigaste uppgifterna som tillskrivits skolorna. I Finland föreskriver läroplanerna att demokrati skall vara en central värdering i läroverkens verksamhet.

Finland en del av den europeiska traditionen

Att sköta och försvara demokratin anses fortfarande vara viktiga medborgerliga dygder. I en eller annan form förekommer medborgarfostran i alla länder i Europa. Undervisningen omfattar information om medborgerliga rättigheter och skyldigheter, demokrati, mänskliga rättigheter samt medverkan i samhället.

Enligt det paneuropeiska utbildningspolitiska nätverket Eurydices utredning ingår medborgarfostran oftast i andra läroämnen i grundskolor eller så sker undervisningen tematiskt, över läroämnenas gränser.

På andra stadiet är medborgarfostran ett eget läroämne, eller så sker undervisningen i samband med andra ämnen eller som temahelheter. Vanligtvis ingår medborgarfostran i undervisningen i historia, samhällskunskap, geografi, etik eller filosofi och ibland som en del av undervisningen i modersmål eller främmande språk.

Syftet med medborgarfostran är det samma runt om i Europa. Undervisningen strävar efter att öka kunskapen om samhället, att förankra den ansvarsfulla medborgarens värderingar och inställningar samt att främja ungdomars medverkan i skolan och samhället. Man vill även stärka elevernas europeiska identitet och internationella inriktning. I Finland och några andra nordiska länder betonas också respekten för naturen som en del av den ansvarsfulla medborgarens verksamhet.

De finländska läroplanerna för grundskolan och gymnasiet betonar förutom samhällskunskap även elevernas aktiva medverkan. Läs mer om läroplanerna i avsnittet Skolor och Läroverk eller på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Eleverna deltar i skolans beslutsprocess

I alla länder i Europa betonar man en aktiv skolmiljö och elevernas medverkan i skolornas beslutsprocess. Beroende på landet kan medverkan ske t.ex. genom officiella klassrepresentanter, elevparlament, elevråd eller elevkårer.

I synnerhet på andra stadiet har eleverna möjlighet att påverka besluten i skolorna genom elevkårer eller elevråd. I Finland föreskriver gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning att läroanstalterna har en elevkår som består av de studerande.

Över 90 procent av elevkårerna anser sig kunna påverka

På uppdrag av Undervisningsministeriet genomförde Utbildningsstyrelsen i oktober 2005 en undersökning om elevkårsverksamheten i grundskolorna.

56,5 procent av skolorna med årskurserna 7–9 svarade på undersökningen och av dem hade 91,7 procent aktiva elevkårer. Det är anmärkningsvärt att 91,3 procent av de elevkårer som deltog i undersökningen ansåg sig kunna delta i arrangemangen för temadagar, temaveckor och fester samt påverka skolmiljön.

Möjligheterna att påverka skolans ordningsregler samt verksamhets- eller läroplaner ansågs dock vara sämre. 80 procent av elevkårerna sammanträdde regelbundet, minst en gång per månad. 65 procent ansåg att elevkåren var mycket närvarande eller ganska närvarande i skolans vardag.

En motsvarande undersökning om elevkårsverksamheten på andra stadiet färdigställs under hösten 2006. 67 procent av gymnasierna och yrkesläroanstalterna har deltagit i den. Av dem som deltog meddelade 94 procent av gymnasierna och 66,7 procent av yrkesläroanstalterna att de har en aktiv elevkår.

I lagen och i de nya grunderna för läroplanen framhävs samarbetet mellan hem och skola. Endast i halva Europa, däribland i Finland, ingår medborgarfostran i den egentliga lärarutbildningen. Inom fortbildningen för lärare ingår den dock i alla länder.

De nya läroplanerna stöder demokratifostran

De nya läroplanerna och timfördelningarna har gradvis införts i alla grundskolor och gymnasier under åren 2004–2006.Undervisningen stöder elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar och ger dem färdigheter för att verka i ett demokratiskt och jämställt samhälle. I timfördelningen för den grundläggande utbildningen ökades undervisningen i samhällskunskap med en årsveckotimme.

I de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen föreskrivs till exempel att gymnasiet skall vara en studiemiljö som i en öppen och positiv anda möjliggör inlärning och deltagande. Undervisningen skall bland annat stödja den studerandes utveckling mot att axla en vuxen människas ansvar för medborgarsamhället.

Målet är att studeranden skall lära sig att tillsammans med andra människor verka för de mänskliga rättigheterna, demokrati, jämlikhet och en hållbar utveckling. I timfördelningen ökades undervisningen i samhällskunskap med en obligatorisk kurs och en fördjupad (valfri) kurs.

Utbildningsstyrelsen har godkänt nya grunder för läroplanen för förskoleundervisningen (2000), gymnasieutbildningen (2003), den grundläggande utbildningen (2004) och den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för vuxna (2004). Ett nytt tema i läroplansgrunderna är temahelheterna som sammanlänkar undervisningen. Ett av dessa teman är aktivt medborgarskap/deltagande medborgarskap kombinerat med entreprenörskap.

Temahelheten behandlas i alla läroämnen och kan dessutom behandlas under temadagar eller temaveckor eller genom skolspecifika specialkurser.

Läroplansgrunderna föreskriver även att huvuddragen i skolans verksamhetskultur skall presenteras i den lokala läroplanen eller i skolans läroplan. Målet är en aktiv och öppen verksamhetskultur som uppmuntrar till delaktighet och där alla medlemmar av skolgemenskapen (lärare, elever, övrig personal) kan delta i beslut som gäller hela skolan.

De nya läroplanerna tillämpas redan i alla grundskolor och gymnasier.


Mer på webben:
Grunderna för förskoleundervisningens läroplan [Utbildningsstyrelsen]
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen [Utbildningsstyrelsen]
Grunderna för gymnasiets läroplan [Utbildningsstyrelsen] 
Grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning för vuxna (pdf-format) [Utbildningsstyrelsen]   

Uppdaterad 12.10.2006