ArbetsmarknadsorganisationerTextversion
Till gruppen arbetsmarknadsorganisationer hör arbetstagares och löntagares fackförbund samt arbetsgivarorganisationer.

Finländarnas fackliga organisationsnivå hör till de högsta i världen. 74 procent av löntagarna hör till ett fackförbund i sin bransch. I början av 1990-talet var andelen rentav 80 procent.

Arbetsmarknadsorganisationerna har betydande politisk makt. I Finland har deras samhälleliga inflytande varit speciellt stort.

Arbetsmarknadsorganisationerna är även ideologiska aktörer i det avseendet att de strävar efter att påverka samhället i en viss riktning. Till exempel har Finlands Näringsliv offentligt uttalat sin strävan efter en ny skattepolitik, där ”sporrande beskattning görs till en konkurrensfördel för Finland”.

Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om nationella arbetsavtal

Fackförbundens centralorganisationer förhandlar med arbetsgivarorganisationerna om ramavtal som utgör grunden för riksomfattande kollektivavtal.

Den finska s.k. trepartsmodellen baserar sig på det att vissa intressegrupper är viktigare i den offentliga beslutsfattningen och har en närmare relation till den politiska eliten än andra.

I centrala löneuppgörelser förhandlar man om omfattande löneavtal

Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar alltså om ramavtal, sluter löneuppgörelser med regeringen, deltar i beredningen av lagar som gäller näringslivet samt utvecklar arbetslivet. Majoriteten av de senaste decenniernas riksomfattande tjänste- och kollektivavtal har baserat sig på centrala löneuppgörelser.

I löneuppgörelserna strävar man efter omfattande löneavtal, där man för viss tid kommer överens om löneförhöjningarnas nivå samt tjänste- och kollektivavtalens utformning inom olika branscher. Ofta har man samtidigt avtalat om många andra frågor som gäller arbetslivet, såsom beskattning och sociala förmåner.

De viktigaste arbetsmarknadsorganisationerna

Finlands Näringsliv representerar alla privata branscher och företag av olika storlek. Centralförbundet bevakar näringslivets gemensamma intressen i Finland, EU och på internationella forum samt främjar medlemmarnas verksamhet. Förbundet grundades i början av 2005 då Servicearbetsgivarna och Industrins och arbetsgivarnas centralförbund slöts samman.

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna MTK är lantbruksproducenternas, skogsägarnas och landsbygdsföretagarnas ekonomisk-politiska fack- och intresseorganisation. I slutet av 2005 hade förbundet 160 717 medlemmar i 399 lokala producentföreningar.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC är den äldsta fackorganisationen. FFC bevakar löntagarnas intressen och har en dryg miljon medlemmar. Till FFC hör 21 fackförbund från industrin, den offentliga sektorn, transportsektorn och de privata servicenäringarna.

Övriga stora centralorganisationer är Tjänstemannacentralorganisationen STTK, som har 650 000 medlemmar och Centralorganisationen för högutbildade AKAVA, vars medlemsförbund har omkring 460 000 medlemmar.

Arbetsgivare och -tagare har egna förbund

I regel har alla yrkesgrupper en egen arbetsmarknadsorganisation som verkar under en centralorganisation. Till exempel hör lärarna till Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, som är medlem i Akava, och pappersarbetarna till Pappersförbundet, som är medlem i FFC.

Likaså har arbetsgivarna egna organisationer. Skogsindustrin rf främjar träförädlingsindustrins verksamhetsförutsättningar i Finland, EU och andra centrala marknader samt driver branschens intressen i den ekonomisk-politiska och samhälleliga diskussionen. Organisationen representerar all massa-, pappers- och kartongindustri i landet.

Utomparlamentarism?

Arbetsmarknads- och producentorganisationerna främjar den samhälleliga stabiliteten. Genom centrala löneuppgörelser kan man undvika kostsamma strejker och lockouts. I Finland har man ansett breda överenskommelser vara värda att eftersträva.

Intresseorganisationernas starka ställning har även setts som ett problem. Organisationerna anses ibland vara en utomparlamentarisk makt eftersom de utövar politisk makt utan att vara utsatta för demokratisk insyn såsom till exempel riksdagen.


Mer i Demokrati.fi:
Fackföreningsverksamhet

Mer på webben:
Finlands Näringsliv EK
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK (på finska)
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Tjänstemannacentralorganisationen STTK
Centralorganisationen för högutbildade AKAVA

Uppdaterad 2.3.2007