Demokratin måste vårdas. Yttrandefriheten nöts mest då den inte utnyttjas, sägs det. Likaså förtvinar demokratin om människor inte vill eller kan följa dess spelregler.

Demokratin måste ständigt underhållas och utvecklas eftersom världen förändras – snabbare än någonsin förut. Demokratins funktion hotas av

• passivitet, alienering och utslagning
• brist på kunskap och färdigheter
• brist på diskussion
• extrema rörelser.

Dessutom lider demokratin om

• avståndet mellan folket och den politiska eliten ökar
• demokratin kvävs av byråkrati
• politiken sker utanför det demokratiska systemet.

Valdeltagandet och partiverksamheten minskar

Passivitet, alienering och utslagning skadar demokratin. I Finland verkar barnens idrottande och de vuxnas politiska deltagande lida av samma problem: en del är mycket aktiva, andra inte alls. Valdeltagandet ser ut att vara lägre bland ungdomar. I avsnittet Medborgarsamhället kan du läsa mer om finländarnas deltagande.

Alienering från politiken innebär att politiskt deltagande eller hela det livsområde som kallas politik inte längre har någon betydelse för en människa. Den alienerade struntar blankt i politiken: ”Jag vet inte, och jag bryr mig inte.”

Brist på samhällelig kunskap och färdighet

Det politiska deltagandet hos dem som har det sämre ställt i samhället är svagare än hos andra. Social utslagning leder också till marginalisering från det offentliga beslutsfattandet.
Brist på samhällelig kunskap och färdighet hindrar medborgarna från att delta i politiken fullvärdigt.

Man föds inte till medborgare, man fostras till en sådan. Men hur mycket lär sig barn och ungdomar om samhällets grunder hemma och i skolan? Förblir de politiska institutionerna totalt främmande för många?

Brist på kunskap gör medborgarna till undersåtar snarare än fullvärdiga medborgare. I George Orwells satiriska roman 1984 utropar det totalitära samhällets ledare att ”okunnighet är styrka”. I en demokrati ser upplysta medborgare till att de inte förs bakom ljuset av de makthavande.

Brist på diskussion paralyserar demokratin

Ett öppet samhälle är pluralistisk och flerstämmigt och där förs en ständig diskussion. Om endast en eller några röster hörs är det något fel med demokratin. I ett samhälle där alla är av samma åsikt vågar man inte vanligtvis tänka särskilt mycket.

I en demokrati bör olika åsikter ses som en rikedom. Det visar att medborgarna är intresserade och aktiva. Åsiktsfriheten, den fria informationsförmedlingen samt dialogen mellan medborgarna och beslutsfattarna är grundläggande förutsättningar för demokrati.

Demokrati och tolerering av intolerans

Extrema rörelser samt de värderingar och metoder de förespråkar utgör ett svårt problem för samhället. Enligt principen om yttrandefrihet borde alla synpunkter bli hörda. Hur skall ett demokratiskt samhälle förhålla sig till dem som förespråkar odemokratiska värderingar såsom etnisk ojämlikhet, begränsning av det fria informationsflödet eller begränsning av medborgarnas grundläggande rättigheter?

Grupper som ignorerar eller föraktar demokratiska metoder är problematiska. Att driva sina politiska syften genom vandalism och våld går inte ihop med det demokratiska sättet att lösa tvister.

Även om aktörernas syften kan vara goda fungerar demokrati sällan så att ändamålen helgar medlen. Kan man verkligen främja demokratin med hjälp av odemokratiska metoder? Extrema rörelser och proteströrelser har ändå visat sig ha också en demokratifrämjande inverkan. Proteströrelser kan styra frustration och extremism mot mer demokratisk aktivitet: radikalism kan omvandlas till partiverksamhet, starka enskilda åsikter slås samman till valprogram osv.

Extrema rörelser har försökt – och ibland lyckats – komma till makten med demokratiska metoder. Efter att ha segrat i valen har dessa rörelser snabbt förkastat demokratins principer. När det gäller extrema rörelsers verksamhet i en demokrati måste man fråga hur tolerant man kan vara mot intolerans.

Avståndet mellan folket och den politiska eliten ökar

Förhållandet mellan beslutsfattare och medborgare är bland de knepigaste frågorna i demokratin. Politiken har blivit ett heltidsjobb och politiker utgör i dag en särskild yrkeskår. Politiker umgås mer med varandra än med vanliga medborgare. EU-politikernas avstånd till folket är desto större.

Den politiska eliten kan driva igenom beslut som medborgarna anser vara dåliga eller onödiga. I Finland har till exempel övergången till den gemensamma valutan och svåra beslut om jordbruket väckt mycket kritik och bitterhet.

I västländerna värdesätts demokratin högt. Demokrati är en exportvara som man försöker erbjuda många odemokratiska länder med hjälp av samarbete, handel, sanktioner och ibland vapenmakt. Samtidigt kritiseras produkten på hemmaplan för att den ”inte är uppdaterad”.

Medierna har också ett ansvar. Deras uppgift är att hjälpa medborgarna att förstå frågor som är svåra och känns avlägsna.

Politiken drunknar i byråkratin

Demokratin kan kvävas av byråkrati. Politiska beslut bereds och finslipas av tjänstemän. Världen blir allt mer komplicerad och likaså besluten, som dessutom måste fattas i allt snabbare takt. Det verkar inte alltid finnas tid – eller ens vilja – att reda ut folkopinionen.

Det händer ibland att sakkunniga tjänstemän står i vägen för politiskt valda beslutsfattare och då är det byråkraterna som i själva verket dikterar besluten. Medborgarna kan till och med anses vara ett störande moment när man fattar beslut.

Felet är ändå inte bara tjänstemännens. Politiska beslutsfattare kan också gömma sig bakom förvaltningen. På det sättet drivs viktiga politiska beslut igenom som förvaltningsfrågor även om de egentligen skulle kräva en omfattande offentlig diskussion som stöd.

Politiken görs någon annanstans

Ett akut problem för demokratin är att beslut i frågor som berör många människor fattas utanför det demokratiska systemet. Politiken görs utomlands, vid bolagsstämmor och av börshus. En del människor anser att besluten fattas av allt annat än demokratiskt valda organ.

Människor är inte dumma. De söker nya, effektiva sätt att påverka – ofta vid sidan om den representativa demokratin. I en demokrati är det de makthavandes särskilda uppgift att se till att människor upplever att de kan påverka.

I sista hand kan aktiva medborgare och politiska beslutsfattare stå på samma sida. De vill båda ge demokratiska institutioner tillbaka den beslutande makt de förlorat.

Uppdaterad 11.9.2006