Sloganen ”Delta och påverka!” används ofta i valkampanjer. Den tar det för givet att människor kan påverka genom att delta i val. Men verklig påverkan genom val förutsätter bland annat att alternativen som erbjuds är tydliga och att de som väljs och deras partier har bestämmanderätt när besluten fattas.

Somliga har mer makt och somliga mindre, vilket även återspeglas i allmänna uppfattningar om röstandet. I en undersökning som gällde 2003 års riksdagsval höll endast 27 procent fullständigt med om att man kan påverka genom att rösta. Andelen som var av helt motsatt åsikt var fem procent.

Till exempel i riksdagsval garanterar inte vårt valsystem riktigt lika möjligheter att påverka för alla röstberättigade. I små valdistrikt vet många redan på förhand att deras kandidat har minimala utsikter att bli invald.

Detta beror på s.k. dolda rösttrösklar, som är högre ju färre kandidater som väljs från det valdistriktet. Eftersom rösten inte heller har någon betydelse utanför valdistriktet kan det vara svårt att motivera sig att delta. Nationella röstutjämningar eller valområden som består av flera valdistrikt skulle göra röstandet mera rättvist.

Val är ofta det enda sättet att påverka

För de flesta finländare är röstandet det mest invanda sättet att påverka samhället och för många också det enda sättet. Andra kanaler utnyttjas av dem som är aktivast och mest insatta i samhälleliga frågor.

Som metod att påverka har röstandet många särdrag. Valen återkommer regelbundet i rätt så liknande form och är starkt närvarande i medierna och som vardagliga samtalsämnen. Vid val axlar alla röstberättigade oundvikligen en roll som samhälleliga aktörer och medborgare.

De politiskt medvetna strävar efter att påverka aktivt och samla röster för sin kandidat och sitt parti. För vissa är röstandet viktigt enbart som medborgerlig plikt. Så tänker faktiskt de flesta finländare. En del anser att röstandet ger dem rätt att kritisera samhället. Tankegången går ungefär så här: om man struntar i att rösta så skall man inte heller klaga.

I Finland har väljarna gott om alternativ

Väljarna fattar sina beslut utgående från mycket olika omständigheter. Många väljare kanske röstar på samma kandidat eller parti som i det föregående valet, medan andra måste eller vill tänka om. Detta förklarar delvis varför det låga valdeltagandet i genomsnitt är vanligare bland ungdomar och hos dem som bytt valdistrikt i samband med att de flyttat.

Typiska motiveringar för att låta bli att rösta är bristen på lämpliga partier eller kandidater, ointresse för val och politik, missnöje och protestvilja samt olika fysiska hinder såsom långa avstånd.

I själva verket är röstandet i Finland tekniskt mycket enkelt och möjligheten att förhandsrösta utnyttjas numera av två av fem väljare. Det finns gott om alternativ såväl med tanke på röstningstidpunkten som bland kandidaterna.

En miljon låter bli att rösta

Förhandsröstningens popularitet har åtminstone inte påtagligt hindrat valdeltagandet från att sjunka. Överlag har valdeltagandet sjunkit, i synnerhet från 1960-talet till 1990-talet.

På 2000-talet har valdeltagandet i presidentval varit knappt 80 procent och i riksdagsvalen omkring 70 procent. I kommunalvalen har deltagandet varit endast 60 procent och i europaparlamentsvalen ännu lägre. I senaste presidentval var det nästan en miljon röstberättigade som lät bli att rösta.
Låt oss föreställa oss att valdeltagandet permanent skulle sjunka under 50 procent i allmänna val. Det är inte alls otänkbart – deltagandet har redan varit långt under 50 procent i europaparlamentsval och den senaste tiden även i kommunalval i större städer.

Politiken skulle knappast ändras särskilt mycket och det vore i stort sätt de samma partierna, politikerna och tjänstemännen som skulle delta i beslutsfattandet.

Ett lågt valdeltagande leder till demokratiunderskott

Någonting viktigt skulle ändå saknas. Även om det rådde konsensus bland den representativa demokratins beslutsfattare och deras partier skulle de inte ha en majoritet av folket bakom sig.

Majoriteten av dem som låtit bli att rösta skulle visserligen inte utgöra en enhetlig opposition, men politiken skulle ändå lida av ett allvarligt demokratiunderskott och kanske också en legitimitetskris. Man skulle tvista mer än tidigare om hur väl den bedrivna politiken motsvarar den allmänna opinionen eller intressena hos dem påverkas av besluten.
Troligtvis skulle det också uppstå en allt hetare debatt om orsakerna till att bara en bråkdel av de röstberättigade bryr sig om att rösta. Har de som struntar i att rösta det för bra ställt eller för dåligt ställt? Vill de alls påverka, är de förmögna att påverka eller föredrar de andra sätt att påverka?

Kandidatens partitillhörighet spelar stor roll

Ännu för hundra år sedan var allmän och lika rösträtt allt annat än självklar för finländarna. Valdeltagandet i riksdagsval var på den tiden högre än i dag. Lyckligtvis är röstandet inte obligatoriskt i Finland, utan snarare en rättighet som var och en har. Med tanke på samhällelig jämställdhet och demokratins legitimitet är det önskvärt att medborgarna utnyttjar denna rättighet aktivt och med eftertanke.

I det finska valsystemet blir ingen kandidat i praktiken vald till ett politiskt förtroendeuppdrag enbart med sina personliga röster. I rösträkningen tillfaller rösterna partier eller valförbund som består av flera partier.

Eftersom politiska beslut vanligtvis fattas som s.k. gruppbeslut lönar det sig för väljaren att före röstandet ta reda på kandidatens och partiets ståndpunkter. Genom att aktivt söka hittar man nog lämpliga kandidater och partier, även om många klagar på att sådana inte finns. Det är knappast meningen att kandidaterna skall vara perfekta.

Skribenten är statsvetare och direktör för Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.