| Rättigheter | Textversion |
Rättigheterna handlar om individens frihet och trygghet i samhället. De garanterar också att medborgarna kan vara med och fatta samhälleliga beslut.En demokratisk stat är skyldig att trygga individens rättigheter.
Demokratin bygger på lagar. Samhällets lagar stiftas av en folkvald riksdag. Medborgarnas grundläggande rättigheter är inskrivna i grundlagen, som är den viktigaste lagen.
Med grundlagen tryggar man bland annat medborgarnas rätt att delta (att rösta i val till exempel), frihet och trygghet, rätt till språk, kultur och religion samt en skälig utkomst. Yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten tryggar den medborgaraktivitet som är förutsättningen för en demokrati.
De grundläggande rättigheterna garanterar att medborgarna på olika sätt kan vara med och besluta i samhällsfrågor.
De grundläggande rättigheterna definierar också gränserna för hur makten används. Förbudet mot diskriminering och rätten till en rättvis rättegång skall skydda medborgarna från förtryck och godtycke.
Grundlagen
Landets viktigaste lag är grundlagen. Den gäller alla medborgare oberoende av ålder, kön eller religion.
Grundlagen definierar hur man styr Finland. Det är i grundlagen som det står att lagar stiftas av riksdagen som är vald i fria val. I grundlagen definieras också vilka ärenden landets regering eller president besluter om.
Medborgarnas grundläggande rättigheter är inskrivna i grundlagen. Ingen får kränka en annan persons grundläggande rättigheter, inte ens en medlem i samma familj.
De grundläggande rättigheterna gäller alla, också dem som inte har rösträtt. Rättigheterna skyddar också de utlänningar som bor i Finland.
Grundlagen ger en bild av vad som anses vara viktigt i Finland. Ingen annan lag får stå i konflikt med grundlagen. Det är svårare att stifta, ändra eller upphäva grundlagen än en vanlig lag.
Grundläggande rättigheter
I grundlagen finns medborgarnas grundläggande rättigheter uppräknade. De gäller främst enskilda individer, men några av dem kan bara förverkligas tillsammans med andra människor. Det gäller till exempel mötesfriheten.
I vissa situationer kan två grundläggande rättigheter strida mot varandra. En tidning kan till exempel publicera en artikel där en persons privatliv beskrivs på ett negativt sätt. Då strider rätten till yttrandefrihet och rätten till ett skyddat privatliv mot varandra. I sådana fall måste man göra ett val där en rättighet måste ge vika för en annan rättighet.
Några grundläggande rättigheter:
Rätt att rösta:
Varje finländare som fyllt 18 år får rösta i val.
Likhet inför lagen:
Ingen får behandlas ojämlikt på grund av till exempel kön, ålder, ursprung, språk, religion, handikapp eller någon annan personlig orsak.
Okränkbarhet, trygghet:
Var och en har rätt till personlig frihet, okränkbarhet och trygghet. De här rättigheterna kan inte begränsas ens av de egna familjemedlemmarna eller andra närstående.
Rörelsefrihet:
Medborgarna har rätt att röra sig i landet och kan själva fritt välja var de vill bo. Man får inte hindra en finländsk medborgare från att komma in i landet eller utvisa honom eller henne ur landet. Inte heller får man utlämna eller förflytta en finländare till ett annat land.
Skydd av privatliv och egendom:
Medborgare har rätt till privatliv och hemfrid. Grundlagen skyddar också varje persons privata egendom.
Religions- och samvetsfrihet:
Alla har rätt att bekänna och utöva sin egen religion. En medborgare kan höra eller låta bli att höra till något religiöst samfund.
Yttrandefrihet och offentlighet:
I Finland har alla yttrandefrihet. Myndigheters handlingar och andra dokument är offentliga.
Mötes- och föreningsfrihet:
Var och en har rätt att ordna möten och att delta i dem. Alla har rätt att grunda en förening, höra till en förening och delta i föreningens verksamhet. Alla har också rätt att inte höra till en förening.
Rätt till utbildning:
Alla har rätt till en avgiftsfri grundutbildning. Alla skall ha samma möjlighet att få även annan utbildning än grundutbildning. Fattigdom får inte vara ett hinder för utbildning.
Rätt till socialskydd:
Medborgarna har rätt till en skälig utkomst och omsorg. Om en medborgare inte själv klarar av att skaffa sig en grundutkomst, så har han rätt att få det av staten.
Skyldigheter
Utöver de grundläggande rättigheterna har medborgarna också skyldigheter. Grundlagen innehåller inte någon fullständig lista över skyldigheterna. Grundlagen nämner skyldigheten att delta i försvaret av landet och skyldigheten att betala skatter. Grundlagen förutsätter att grunderna för skyldigheterna stiftas med lag.
En finländsk medborgare är också medborgare i Europeiska unionen, alltså EU.
EU-medborgaren har vissa rättigheter, till exempel rätten att röra sig fritt och vistas på hela EU-området. En medborgare i EU kan också söka och ta emot arbete i ett annat medlemsland.
Europeiska unionen övervakar för sin del att EU-medborgarnas rättigheter efterföljs i alla medlemsländer.
Med mänskliga rättigheter menar man närmast de rättigheter som är tryggade genom internationella avtal om mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter är en del av den internationella rätten.
Medborgarnas grundläggande rättigheter är för sin del nedtecknade i olika länders grundlag. De är en del av lagstiftningen i varje land.
Grunden för många avtal om mänskliga rättigheter är Förenta nationernas, alltså FN:s, deklaration om mänskliga rättigheter. Avtalen gäller till exempel avskaffandet av diskriminering och bemötande som kränker människovärdet.
Många avtal om mänskliga rättigheter förpliktigar Finland. Finland måste alltså följa dem och de har beaktats bland annat i grundlagen.
Uppdaterad 28.5.2007.