Samhället är en helhet som består av enskilda människor och olika grupper av människor. Till en demokrati hör att medborgarna fritt kan samverka med varandra på olika sätt. Det är den här samverkan som kallas för medborgarsamhället.

Medborgarna bildar officiella och inofficiella grupperingar där man tillsammans verkar för gemensamma frågor och påverkar beslutsfattarna. Bland människorna uppstår hela tiden nya behov, önskemål och krav som statens och kommunernas beslutsfattare måste ta ställning till. Yttrandefriheten garanterar att medborgarna kan framföra sina krav.

Förhållandet mellan medborgarna och beslutsfattarna är en fortgående växelverkan som handlar om ett hurudant samhälle människorna vill leva i.

Medborgarorganisationer

Enligt grundlagen har vi i Finland mötes- och föreningsfrihet. Medborgarna kan samlas för att diskutera frågor som är viktiga för dem och driva gemensamma målsättningar.

Medborgarna kan också fritt grunda föreningar. Den här friheten används flitigt. I Finland finns över 100 000 föreningar.

Det finns många slag av föreningar och de driver många slag av intressen. De vanligaste är idrottsföreningar, kulturföreningar, föreningar för fritidsintressen, politiska föreningar och föreningar för lokala frågor.

Många föreningar, såsom nykterhetsföreningar, arbetarföreningar eller föreningar som driver jämställdhetsfrågor har haft en betydelsefull roll i Finlands historia.

Folkrörelser, föreningar och partier sammanför människor så att de kan påverka tillsammans. Åsikter som framförs av en grupp hörs oftast bättre än en enskild persons åsikt.

Den enskilde får också stöd av sin grupp. Om man till exempel är med i ett partis verksamhet så får man en kanal direkt till det politiska beslutsfattandet.

Medborgarorganisationerna kan föra fram sina åsikter till beslutsfattarna och påverka beslutsfattandet. Att till exempel grunda en folkrörelse för någon aktuell fråga är ofta ett snabbt och effektivt sätt att få fram sin åsikt. För förvaltningen och beslutsfattarna är det också lättare att samarbeta med en förening som representerar flera människors åsikt.

Arbetsmarknadsorganisationerna

Arbetsmarknadsorganisationerna, alltså de organisationer som representerar arbetstagare och arbetsgivare, har ett stort inflytande i samhället. I Finland hör nästan tre av fyra arbetstagare till arbetstagarnas organisationer, alltså fackförbunden. Att höra till ett fackförbund är vanligare i Finland än i många andra länder.

Arbetsmarknadsorganisationerna gör upp kollektivavtal där man bestämmer om löner, arbetstider och andra viktiga frågor som har att göra med arbetet. Kollektivavtalen gäller alla som arbetar inom samma bransch. Avtalen förbättrar arbetstagarnas trygghet.

Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar också med regeringen.
Organisationerna kommer till exempel överens med regeringen om hur arbetslivet skall utvecklas och om frågor som rör beskattning.

Minoriteter och demokrati

Finland är fullt av minoriteter. Man kan säga att alla hör till någon minoritet.

Ett folk är en mycket brokig samling olika människor. Medborgarna kan tala olika språk, till exempel finska, svenska, ryska och somaliska. Deras kultur kan vara annorlunda eller deras familj kanske har flyttat från ett annat land. Det hör till grundprinciperna i en demokrati att erkänna och godkänna den här mångfalden.

Demokrati innebär inte att majoriteten kan bestämma allt. Olika minoriteters rättigheter och åsikter beaktas också. Demokratin är en dialog mellan olika människor och värden.

Många minoriteter har grundat organisationer för att få sin röst hörd. Men till exempel invandrarna har inte en enskild gemensam organisation eller ett parti som skulle driva deras intressen.

Uppdaterad 28.5.2007